Aftonbladet – 11 januari 1866, sida 3

skrift om 15 kannor för hvarje spritdryck särskildt, eller för flere olika drycker sammanräknade? Får partihandlaren t. ex. sälja tre kan nor af bränvin, punsch, konjak, rom och genever, summa 15, eller endast 15 kannor af hvarje slag? Annu en annan S, den 27:de, angående bränvinsoch spritförsäljningen å apoteken, har föranledt många rättegångar, som ådagalägga att om än sjelfva paragrafen är klar. så äro medicinalförfattningarne det så mycket mindre. Då, med föranledande af justitieombudsmannens hemställan derom till rikets ständer, den 27 infördes i förordningen, trodde man sig dermed hafva utfärdat ett positivt förbud mot minuthandel eller utskänkning på apoteken. En ins. i n:r 277 af Posttidningen för detta år har äfven sökt bevisa att all dylik försäljning verkligen är förbjuden enligt gällande författningar, om de rätt tolkas. Hans bevisning synes likväl icke tillräckligt bevisande. De i paragrafen åberopade medicinalförfattningarne innehålla icke ett enda ord, som förbjuder försäljning af sprit af viss styrka på apoteken, och det till hvem som helst. Också har sundhetskollegium ej vågat förbjuda apotekarne att utlemna sprit, utan, med anledning af förekomne mål, endast tillkännagifvit att apoteega rättighet att vägra utlemnandet, om de vilja. et är, isynnerhet å de landsortsapoteker, i hvilkas grannskap utskänkningsställe ej finnes, någonting mycket vanligt att en bonddräng på apoteket köper ett qvarter sprit, (som ofta säljes till ?s eller !2 af det i farmakopåen fastställda priset), derefter fylles resten af buteljen med vatten ur närmaste brunn eller å och sålunda skaffar han sig ett bastant rus. Otvifvelaktigt tarfvas här ett tillägg i de medicinska författningarne till kompletterande af bränvinsförordningens föreskrift, och då sprit ytterst sällan enbart begagnas i medicinen, vore det ju enklast att den endast enligt recept finge utlemnas. Man har invändt att sprit bör å apoteken vara tillgänglig äfven för tekniskt bruk, t. ex. för snickare. Detta tyckes farmakopeen likväl ej hafva förutsatt, ty om ins. icke bedrager sig, föreskrifver den ej sprit af högre styrka än 84 4, under det minst 89 styrka erfordras eller är tenligast för polityr. Snickarne på landet kunna för öfrigt lika lätt förse sig med sitt spritbehef från närmaste stads lagliga spritvaruhandel, som med den ännu -oumbärligare bränvinskuttingen eller konjaksflaskan.