Aftonbladet – 10 januari 1866, sida 4

-TVande. Betänkandet blef af ståndet bifallet, hvarefter tåndet, i anseende till den långt framskridna iden, uppsköt öfriga på föredragningslistan stånde betänkanden till nästa plenum, samt ätkildes kl. ?4 3 e. m. Gatuläggnvingen i bufvadstaden. Vi meddelade i förra veckan den besvärskrift, hvari de flesta husegare vid nedre elen af Regeringsgatan begärt att få gata ch trottoirer omlagda helt och hället med sfalt i stället att etter gatuförvältnirgens rokiga plan förses med två ränder af hugen samt fyra ränder af tuktad grästen, dare fyra ränder af huggen kalksten samt lutligen icke mindre än nio ränder af fältten, alla dessa nitton ränder lagda huller m buller till arbetets förenklande och framida bestånd. -Vi meddelade äfven käpten (. M. Lindgrens utlåtande öfver lämpligeten af asfaltläggning på gatorna, hvari an något sväfvande afstyrker dess inföande säsom beläggningsmaterial på körbaor, tills lång erfarenhet vunnits om asfaltanors varaktighet och underhåll samt allleles afstyrker dess användande närmast sustaf Adolfs torg eller i allmänhet vid rantare lutning än 1 på 40. Han läter oss isserligen ej veta hur denna långa erfarenet skall vinnas, då ,gatuförvaltningen till ich med i afvaktan derpå afslagit hr Weyunds välvilliga anbud att, till vinnande åraf, gratis med asfalt belägga en sträcka f de mest trafikerade delarne i Stockholm, nen då han på flera ställen i utlåtandet utrycker sitt litiga intresse för asfaltläggning, näste vi naturligtvis tro på hans ord. Vi unna likväl ej undertrycka den anmärking, att hans myckna ordande om det dyra underhållet af asfaltgator här saklöst kunde utelemnats, då hr Weylund i sin skrilt ervjudit sig att under 20 ärs tid underhålla satan till ett så ytterst billigt pris som 2 rocent ärligen af hela anlagguiugskostna. ien och man således på detta sätt just vid n så lifligt trafikerad gata som nedre delen uf Regeriogsgatan haft bästa tilltälle att få stort pröfva den ifrågasatta dugligheten uf astaltläggning, utan kostnad för staden, jå husegarne varit nog frikosuga att ikläda ig den härför ökade kostnaden. Uppgitter suknas, eget nog, rörande underbällskostnaden vid olika slags gatläggning i Stwcawolm, men då den för gator af tuktad sten sydligure belägna och säledes af källossingar mindre besvärade städer årligen upp vår till 15 å 25 procent af anläggvings kostnaden, torde en hvar, som Inet set: huru man bär går till väga, fiuna att under hället ätminstore flerfaldigt mäste ölverstiga ir Weyluuds anbud af 2 procent. Kupien Lindgrens förklarivg om olämpigheten af asfalsläggnmng vid bramiare lutnng än 1 på 40 swider äfven såväl mot jen eriareuhet man i stort vunnit i Paris, jer detta gatläggningssätt pu håller på aut: iuttrauga alla audra, som ock mot at intyg vestyrkt erfarenhet här i Stockholm; an bran gårdar och inkörsportar just til undviande af halka blifvit belagda med asfalt, hvargenum denna vlägenhet undvikns. Desea myg hatva litet emellan ättöljt br Wreyuuds annons om asfaltläggning ide större idningarne och borde säledes ej uudgött ågon, som med synnerligt intresse roljt peläggnivgen med asfalt i hufvudstaden?. Till lycka för dem, som hvarken tycka mm våra gator af fältstenar, dem en fronsk urist liknat vid täta rader af draktänder, ippsat:a till skydd mot fotgängare, : eller våra efter få är halslitna gator at tuktad ten, Kvilkas verkan på fotgärgare och hätar bäst kan observeras nägon regnig eller all dag t. ex, vid Myntgatan öch Norrbro, amt ej heller äro nog starka opumister att ro någon, allraminst någon lång erfarenvet kunna vinnas, när man enysas att ej ilja för kommunens räkning antaga ett arvetssätt, hvarmed enskilda gärdsegare allvänt varit belätna — till lycka för dessa, äga vi, bar stadsingeniören hr Wallström sitt utlåtande öfver detta ämne uttryckt n helt annan åsigt, som vi äfven hoppas kommer att godkännas af handelsoch ekonomikollegium. Han säger nemligen: Enligt min öfvertygelse kan den (af gatuförraltningen föreslagna anläggning af gator med yra banor af tuktad sten och fälvstenstyllning em emellan) icke blifva ändamålsenlig på våra mala gator dels derför, att det blir svärt för vöranide att hålla sig i spåret, då de skola hålla indan för mötande, och dels dtirför att hållbareten af fältstenstyllningen ör mycket mindre än hos den med tuktad sten lagda banan. Trottoirernas beläggning med två kalkstensolaner och föältstensfylining anser jag äfven vara ändamålsenlig. dels emedan trottowerna derigenom blifva svårare att underhalla och dels iör balkan å kalkstensplanerna. Trottoirer med asfaltbeläggning ära obestridligen ändamålsenligast och lernäst trottoirer lagda med tuktad sten. Stensättning af farbanor med tuktad sten anser jag deremot förkastlig, emedan nästen ä dylik stensättning, helst när densamma blir något sliten, saknar säkert fäste för hofven. Farbanor ut taktad sten hafva visserligen den fördel, att 16 hålla ut omkring tre ganger längre tid än farbanor lagda med fältsten, samt att de ärolätare att underhål:a ; men kostnaden för en sådan ensättning är deremot sex till sju gånger större än tör vänlig fältstensläggning, hvarjemte daglig eriarenhet visar huru ofta hästkreaworen slinta ikuil på farbanor lagda med tuktad sten. Det vore derför önskligt att den ifrågasatta beläggningen med astalt måtte visa ig ega til! cklig hållbarhet att motstå icke allenast klinvatets inverkan, utan ock den tryckning, som Upphommer från nyskodda hästar och tyngre LET Gatuförvaltningens förklaring öfver besvärsskriften fran Regeringsgatans husegare infördrades äfven samt inkom före hrr Lidrens och Wallswöms utlåtanden. Navurigtvis motsatte den sig på det hestämdaste all gatuläggning med asmlt, hvilket man sä mycket säkrare kunde förutsätta då de, säsom Vi ofvan nämut, förut atslagit hr Weyjunds anbud ätt, till utrösande af asfaltläggningens egenskaper, grötis belägga en utsträcka med asfalt. Saken är så mycket bevänkligare, som man för oss uppgitvit att en person med inflytande på dess behandling skall vara förläggare åt kapten Berg, som levererar nästan all huggen och .uktad sten till gatläggningen i Stockholm. För att riktigt näpsa Regeringsgnwus hus gare för sin besvärsskritt, och säjunda 2 id förekomma all verkån af det dåliga