Aftonbladet – 5 januari 1866, sida 2

DÅhjo, ser ni, kära fru, kanske att jag skulle skaffa er ett par röda kinder med den häringa visan.? Om du det gör, så skall jag gifva dig ett par med den här handen.? VÄG Korus: ?Ha, ha, ha!? : PSeså, inga konster nu, min gosse, sjung och låt oss få slut på det här. i Jag skall göra mitt bästa, kära fru, svarade Tim allvarsamt. Härpå framtog mr John Brown ur sin ficka en diminutiv flöjt med blott en klaff, och angaf sitt G, så långdraget som möjligt. Sedan höll han upp för att låta sitt G riktigt inprägla sig säväl i hans eget som de andrasssinnen; hvarpå han: påtog sig en för tillfället passande min, alldeles som en predikant, och skulle just börja sitt mästerstycke, när hela operationen plötsligt, nbarmhertigt och högst förtretligt afbröts af mr Casenower, hvilken, som det tycktes, gripen af en plötslig, oemotståndlig id, förbluffade dem alla med denna fråga: Känner någon af er till en viss Rebecka Reid här i denona del af verlden?? Hela sällskapet gapade. Somliga, till hvilka han förut framställt denna fråga, fnittrade; andra klådde sig i hufvudet; ännu andra kommo ej längre än till en häpen blick. Några få samlade hela sin qviekhet och försäkrade mr Casenower, Patt de aldrig hört talas om jäntan?. Så besynnerligt!? utropade: Casenower, det är icke en så vanlig sammansättning af ljud och namn, att man borde kunna förblanda dem.? Jag känner. Hania Reid, skrek en liten ktarepojke, och tillade med entusiasm: hon kan slå kana, hon, må tro!4 och han smålog vid något minne, kanske af en gemensam kullerbytta på isen förra vintern