Aftonbladet – 4 januari 1866, sida 3

Upprättandet af en Rältsoch Stats: vetenskaplig fakultet I hufvudstaden. Den i gårdagsbladet omnämnda af hi C. E. Ljungberg i detta ämne väckta motion är at följande lydelse: Då en ledamot af borgareståndet vid sistlidne riksdag väckte förslag att rikets ständer skulle bevilja: ett anslag till bekostande af offentliga föreläsningar här i hufvudstaden, vädjade han icke för förgäfves till sina medrepresentanters upplysning och patriotism. Rikets ständer förkldvade. uti nderdnig skrifvelse af den 21 November 1863, att de, högt uppskattande värdet af hvarje åtgärd, som på ett ändamålsenligt sätt kunde bidraga att bland allmänheten sprida upplysning och vetenskaplig bildning, och erkännande hufvudstadens behof i detta-hänseende, ansågo kostnadsfria, för en större allmänhet beräknade föreläsningar i ämnen, tillhörande allmän bildning, kraftigt befrämja förenämnda ändamål; och ehuru de, förmenande att en särskild undervisningsanstalt, med fasta lärare, för hvilken några bestämda lärjungar icke kunde påräknas, måhända skulle anses mindre välbetänkt, icke ansågo sig kunna bifalla motionen i: sin helhet, anvisade de likväl ett bel-af 10,000 riksdaler årligen, till bet ande I huk den af offentliga crenskapliga föredag i bil duteg 5807, söreträdesvis tillhöra allmän Elcer riksdagens slut hafva i följd häraf, under ledning af en för sådant ändamål bildad komite, offentliga föreläsningar blifvit här i Stockbolm hållna i naturvetenskap, nationalekonomi, historia, statsrätt och vitterhet, m. m.; och det lifliga intresse, hvarmed dessa föreläsningar i allmänhet blifvit af ett åböraretal, störte hågon gång än de största lokaler i hufvudstaden kunnat beqvämligen: rymma, bivistadt, har tillräc ligt bevittnat tillvaron af det behof, som moti verat dessa föreläsningar. På det sätt desammn varit anordnade och, i följd af anslagets rihga belopp; måhända af nödvändighet måst anord: nas, befarar jag likväl att de blott i jemförelsevis ringa mån kunnat verka till varaktigt gagn för den vetgiriga allmänheten och till sann upp: lysnings befrämjande. Offentliga föreläsningar i vetenskapliga ämnen kunna nemligen hafva tvenne syftemål, dels att bereda den stora allmänheten tillfälle att inhemta öfversigter af vetenskapernas resul: tater eller den histöriska utvecklingen ihom Btatsoch kulturförhållandehas vidsträckta områden, dels äfven att åt eh inskränktare krets af åhörare lemna en exakt och detaljerad undervisning i ämnen, som för studerande i egentlig mening, vare sig att de tillhöra eller icke tillhöra ett universitet, kunna ega intresse, Men de föreläsningar, som hittills här istaden blifvit hållna, hafva endast i vis mån, ingalunda fullständigt, uppfyllt det ena af dessa syftemål, det förstnämnda; ty spridda föredrag af alltjemt ombytt lärarepersonal och i städse vexlande, godtyckligt valda ämnen, af hvilka hvartdera blott erhåller några få timmars behandling, kunna icke gerna lemna en så genomförd framställning af vetenskapen uch en så varaktig behållning för vetandet, som för det afsedda ändamålets vinnande vore att önska; och den undervisning i egentlig mening, till underlättande af vetenskapliga studier, hvilken offentliga föreläsningar äfvenledes, såsom här ofvan blifvit an: märkt, äro egnade att lemna, och på hvars meddelande motionären vid sistlidne riksdag lagt hufvudsaklig vigt, har blott i mycket ringa, om ens i någon mån varit deraf att hemta: v Detta mål kan nemligen endäst uppnås genom ordentliga kurser, eller för behörig undervisning i vissa förut bestämda vetenskaper ordnade serier af föredrag; och om icke de offentliga föreläsningarne 1 hufvudstaden kunna bringas derhän, om de endast skola bereda allmänheten. en ny, om än ädlare förströelse till de mångfaldiga förutvarande, men icke lemna den kunskapssökande någon behållning af nyttigt vetahde, då kunna dessa föreläsningar icke tilläggas någon högre betydelse eller uppfylla det ändamål, ör hvilket de blifvit anordnade: Den brist, som jag sålunda ansett mig böra anmärka vid de hittills hållna föreläsningarne har emellertid ensamt sin grund uti soknä de fast anställde lärare, hvilka haft till åliggande. att uti vissa bestämda vetenskaper hålla en sammanhängande följd al föredrag; och med allt er känfande äf den välvilja regeringen för detta nya företag ådagalagt, då Kongl Maj:t. uti dess nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och: behof (sid. 91), äskat att ett årligt anslag af 10.000 riksdaler fortfarande måtte varda stäldt till Kongl. Maj:ts disposition, för anställande i hufvudstaden af vetenskapliga föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän bi dning, hyser jag likväl den öfvertygelse att, om icke andra åtgärder än de hittills försökta vidtagas, dessa medel, om de, såsom man bör hoppas, af rikets ständer beviljas, skola bära blott ringa frukt. Regeringen har dock redan sjelf antydt den väg, som nu borde beträdas. Om det anslag, säger Kongl. Maj:t uti dess förutnämnda nådiga proposition, som för ändamålet anvisas, till en del användes till arvoden åt lämpliga personer, som i sådana ämnen hölle en mera sammanhängande följd af föredrag, kunde en del, såsom tillförene, användas till ersättning för tillfälliga uppdrag?. Kongl. Maj:t har sålunda, med upplyst behjertande af nödvändigheten act i denna angelägenhet vidtaga mera ändamålsenliga anordningar, sjelf päpekat behofvet af en fast lärarepersonals anställande; och man måste endast beklaga, att det anslag, som för ändamålet blifvit begärdt, är alltför otillräckligt för bekostande af de arvoden, som blifvit ifrågasatta: Om de föreläsningskurser, företrädesvis i rättsoch statsvetenskapliga ämnen, som nu borde öppnas, skola väsentligen gagna den talrika ungdom, som i sådana föreläsningar skulle söka en ledning för sina studier och en ersättning för saknaden af ett miversitet, så borde de icke vara inskränkta till ett så ringa antal, att det mera kunde betraktas såsom profstycken å hvad som borde vara än såsom allvarligt ämnade undervisningsmedel. De vetenskaper, som, efter min tanke, företrädesvis vörde vid en i hufvudstaden förlagd institution Vf ifrågavarande beskaffenhet behandlas, äro: tatsrätt i inskränkt mening eller inre offentlig ätt, folkrätt, statistik, nationalekonomi, administraiv rätt, laghistoria, praktisk och komparaiiv lagarenhet, politisk och allmän kulturhistoria, geologi och mineralogi samt filosofi och estetik. Det kan cke betviflas att alla dessa kunskapsämnen äro vf natur att bland hnfvudstadens allmänhet kunna illvinna sig det lifligaste intresse, och det bevöfver icke visas af hvilken utomordentlig vigt le flesta af desamma skulle vara för utvecklinren af de nu vid universiteterna knappt mer än rundlagda studier, hvilka likväl äro ämnade att vilda dem, som på statens offentliga platser skola . alla inre och yttre angelägenheter leda landets iden. Jag tror derför att ett anslag af så ringa oelopp att det icke skulle lemna medel till bekostande af 5 å 6 arvoden (hvartdera för tvenne erminers föreläsningar om året beräknadt till 3000 riksdaler), skulle på ett alltför ofullkomligt ätt uppfylla ändamälet; och då utöfver det beopp, som för dessa arvoden erfordrades, omkring .0,000 riksdaler äro af behofvet påkallade för de ilfälliga föreläsningar, som fortfarande borde vällas I de till allmän bildning hörande ämnen, amt, på sätt jag här nedan skall söka ådagaägga, omkring 1000 riksdaler af det återstående inslaget torde böra anslås för behandlingen af tt synnerligen vigtigt läroämne, rättsmedicinen, wilket alldeles icke läses vid våra universiteter, Ar jag vördsamt föreslå.