Aftonbladet – 30 december 1865, sida 3

m ; språkslösa förhoppning att det kunde intre: h sera äfven norrmännen att se, huru dere t setällningar och förhållanden taga sig ut fö ttien betraktelse på alstånd. Ej utan ski -Ihar sålunda en kritiker kallat Lehmann I skrift: ?en skandinavisk bok?. Eno tidpunkt (år 1836), som tecknas -den förra och vida drygare andelen af Leh 3 manns arbete, var den måhända betydelse KISEL eo Here WH fullaste i Norges historia efter 1814. D: framträdde i sin fulla styrka konseqvensern: f den stora hvälfni. g, hvarigenom Norg ellösrycktes från Danmark, förvärfvade yttr oberoende och inre frihet, famt förenade med Sverge; de tvenne årtiondena efter der allmänna freden förberedde folket småningon till fullt medvetande om sin nya ställning med allt hvad den innebar, och det kon till en brytning mellan det gamla och de nya, en kris, varur den narska demokra tien framgick och mäste framgå med seger. men hvilken seger utan öfvermod begagna. -Ides och i sjeltva verket endsst ledde ill ry jen allsidigare utveckling af det nationella -I lifvet och till ett fullt medvetet samarbete, -len uppriktig försoning mellan tendenser och intressen, som en tid häftigt bekämpade, ; men slutade med att erkänna och respekItera hvarandra. Lehmanns teckning af denna kris och förberedelserna dertill, jemte de förnämsta handlande personerna, är i Ihög grad fängslande. Dock vilja vi anmärka, att han synes oss emeilanåt väl strängt bedöma demokratiens Udskeiel ser och alliför lågt anslå dess insats i och förtjenst om det raska, men lugna framåtskridande, hvartill partikampen var en nationens krafter väckande signal. — Bokens förra afdelning slutar med en Fjeldtour?, en makalöst utförd landskapsmålning. I den gednare afdelningen, förf:s reseminnen från besöket i Norge under sistförflutna sommar, anställer han er högst intressant jemförelse rvellan Norges materiella utveckling-nu och vid medlet at 1830-talet, vittnande om kraftfulla, till en del storartade framsteg. Förf. berör ock det nationella arbetet på konstens och litteraturens område samt de politiska förhållandena. Och härmed kommer förf. till slut in på-den sak, ät hvars tjenst kan med sällspord trohet egnat en verksam lefnad — den politiska skandinavismen. Derom aflägger han en .trosbekännelse, som står i full samklang med hans ungdoms idealer; derom är hans tro och öfvertygelse änvu alltid densamma, som förr. Särskildt betonar han hvad de, som begränsa skandinavismen till den svensknorska halfön, böra besinna: nemligen att den svensk-noreka unionen ej kan utvecklås till den styrka och trygghet, som dermed afses, löreningsfrågan ej varaktigt och tillfredsstållande lösas, så länge ej Danmars upptages i denna förbindelse, att sistnämnda lärd sålunda är lika nödvändigt för Sverge och Norge, som Sverge och Norge äro det för Danmark. Vi vilja ej gå läsaren-i förväg. genom att utförligare angifva bokens innehåll. Till dess mera underordnade, men defför ej obetydliga företräden hör den ordets under, bara konst, det stilens förtrollande behag, : som för alltid tillförsäkra Orlå Lehmann l: ett hedersrum bland Nordens utmärktaste ! prosatörer. ; För något mer än ett år sedan hade vi nöjet anmäla Claus Pavels:s Dågböcker, utgifna at C..P. Riis, en ganska underhållande lektyr, der rätt vigtiga bidrag-till Nordens politiska och litterära historia funnos strödda omkring i ej rioga mingd. Till dessa dagboksanteckningar sluter sig biskop Olaus Pavelss Åvtobiografi, udgivet af OC. P. Riis, som vi redan för nägra:veckor sedan mottagit från Kristiania, ehuru: den -bär. tryckäret 1866; i detta fall ha vi således, undantegsvis, alls intet skäl att klaga öfver söl i cen betydelsefulla del af den nordiskt-internationella omsättningen, som har pressens alster till föremål. Af Claus Pavelgs ( som biskop i Ber2en 1522) sjelfbiograti meddelade hr C. P. Riis redan för femton år sedan i en norsk tidskrift ett kori utdrag, som sedån aftrycktes tillsamman med de 1863—1864 uigitna Jagböckerna. Den närvarande upplagan , nnebåller åter allt, hvad den för-r jente utgifvaren funnit egna sig att tryckas, hvartill ytterligare fogats ett dagboke-d 1 ti ragment frän 1792, ett utdrag af:Palj velis:s Stembog og hans i denne nedskrevne Bensterkninger om sine Venner, samt. ett af universitetestipendiat L. Daae meddeladt illögg af biografiska upplysningar om de i! arbetet nämnda, mindre allmänt kända,d personer. För alltsamman är man utgif; varen tack skyldig; det är en med sina fellX och förtjenster älskvärd, för vänskapen? 8 sentimentalt svärmande personlighet, som ilb lenna sjelfbiogrsfi träder läsaren till mötes, r vilken tillika besitter solidare egenskaper, F vilken undervisar på samma gång, som N van roar. t För kännedomen om det sociala lifvet i!F lera riktningar, om lefnadssätt och umgänseston, om bildniogens allmänna ståndpunkt, o om skolväsende och universitetsstudier, om ä oublikens meningar och intressen i slutet af)4 örra och början af detta århundrade, säle-!) Jes på en tid då den periodiska pressen ilo Norden änvu knappt fanns till, äro sådana jli irbeten som Pavelss dagböcker och sjelfbioh. rafi ovärderliga källor. Afven på de större S volitieka och litterära företeelser, som re-!R lan blifvit mångsidigt bearbetade, faller! h fra från dessa anspråkslösa bled en ytterlic igare belysning. Om det litterära sällekapste ch klubblifvet, som spelade en så betyh lande roll på en tid, då vitterheten temlip en uteslutande rådde öfver det deltagande, oj om nu af de bildade egnas åt politiken, pg; år man intressanta underrättelser. — Nä d ra utdrag må här följa, såsom prof å inehåll och framställningssätt. Pavels vistades 1793—1796 i Norge, så-!n, om kapel i Brevig, derifrån han sist-de ESSER RSS AT SEG ENE ke or os ar 9 ll kasa