Aftonbladet – 28 december 1865, sida 2

visar den till ?George, Carnoosie, svarade mr Didson, Mr Gervoise antog en mycket förnäm min och tycktes växa ut i längd och vidd i det han halft reste sig upp ur sin stol. Är det er mening, sir, att stanna här och spionera på 0ss? frågade han. Var så god, sir. Vi frukta inte våra fienders forskande blickar.? Naturligtvis?, sade mr Didson med orubbligt lugn; ?men mrs Antony Gervoise bad mig att jag, då hon vore död, inte skulle lemna Öarnoosie förr än jag hade sett den lagliga arftagersken inträda i besittning deraf.? Stackars lilla varelse ! sade mr Gervoise, som nu åter hade lugnat sig; hon tyckes ha helt och hället glömt det dokument hon lemnat efter sig.? Han kastade en förstulen blick på mr Didson, men denne herre hade kommit för att mottaga, icke för att gifva upplysningar, och han satt med hatten mellan knäna med en min af orubbligt lugn. Mr Didson?, återtog mr Gervoise; ?det torde komma att befria er från mycket besvär, om jag berättar för eratt mrs Antony Gervoise lör två år sedan undertecknade en handling till förmån för min son. Jag ska skrifva till min notarie, i hvars händer papperet är, att han visar det för er. Detta dokument är af den beskaffenhet, att det icke kan tillintetgöras af ett sednare testamente.? Mr Didson reste sig upp. Jag förmodar att jag kan få tala med mr Antony Gervoise i morgon?? sade han. ?Kanske att ni hellre vill tala med honom i dag? sade mr Gervoise utmanande. Ja, det skuile jag ouekligen heilre vilja.? sådant fall ska jag gå och meddela ho