Aftonbladet – 18 december 1865, sida 2

MLS of tg UTIRIKKNS FRANKRIKE. Festerna i Compitgne ha afslutats till följd af konungens af Belgien död. Hoftvet skulle den 16 inflytta till Paris. Drosk-kuskarnes i Paris arbetsinställning eller s. k. gråve tyckes i förening med ett bref till kejsaren, hvari de begärt förbättring i sina vilkor, ha burit frukt. La France berättar nemligen, att monopolet för PetitesVoitures-bolaget kommer att upphäfvas, så att byrkuskyrket hädanefter blir fritt. ENGLAND. Striden mellan England och de upproriska på ön Hayti har slutat med ett fullkomligt nederlag för de sistnämnda. När de engelska krigsskeppen Galatea och Lily började ombardera Cap Haytien, insåg de upproriskes chef Salnave, att hans endu räddning bestod i att fly och gick derför med sin stab om bord på ett amerikanskt krigsskepp. Cap Haytien gaf sig derefter till de lagliga myndigheterna, och den 9 November höll presidenten Geffrard sitt intåg i staden. Deremot tyckes föga utsigt vara för handen för ett snart slut på kriget på Nya Zeeland. BELGIEN. Konwg Leopolds lik fördes den 12 Dec. på aftonen frän slottet Laeken till kongl. palatset i Briässel. Ceremonien började kl. I och var slut kl. 11. Hela Brässeils befolkning var närvarande dervid, vördnadsfull och tyst. Då likvagnen passerade blottades allas hufvuden. Tolf högre office: buro kistan från kapellet på Laeken till vagnen, efter det förut konungen kaplan hållit sorgepredikan, vid hvilken de begge prinsarne al det kongl. huset voro närvarande. Gendarner, guider och borgare-garde till häst eskorterade likvagnen. Gatorna hvimlade af folk, alla balkonger och fönster voro uppfyllda af sorgklädda, och nästan alla husfagaderna voro behängda med svart kläde. Kl. 12 11 anlände tåget till kongl. palatset, der statens högsta dignitärer, officerare, embetsmän 0. 8. v., alla i stor uniform, vänade. De nedgingo utför stora trappan för att mottaga liket. Kistan var öfvertöckt med ett dok af svart sammet med derå broierade lejon. Underofficerare af armen buro sistan en trappa, derefter bars den af armens högsta officerare. Efter kistan gingo re protestantiska prester, derefter kamrares begge presidenter, medlemmarne af kavinettet, statsministrarne o. s. v. Liket pla:erades i gula salongen, der det under tre