Aftonbladet – 18 december 1865, sida 2

EE af en ofautlig menniskom uuder höga lefverop ; gatorna voro igt smyckade; på slottet mottogs ha: af adeln och presterskapet; och på aftonen var hela staden praktfullt illuminerad. På ett möte mellan de o partierna på kroatiska landtdagen har man uppnått en öfverenskommelse i de omtvistade punkterna, och underrättelsen derom har väckt stor tillfredsställelse i Ungern. I Böhmiska landtdagens aftonplenum den 12 d:s antogs adres:en till kejsaren i ledning af September-patentet. De fattad af grefve Leo Thun och innehålle hufvudsakligen försäkringar om den glädje, hvarmed de trogne bohmarne mottagit kejsarens löfte om grundlagsenlig sjelfständighet och frihet samt om de nya institutioner, som skola betrygga rikets enhet och sammanhällning. Den strof som väckt största uppseendet angår kejsarens högtidliga kröning såsom konung af Böhmen, och lyder sälunda: ?Ett glädjebådande tecken att man lyckats ästadkomma klarhet och fasthet i de offentliga rättsförhållandena, såväl i hela riket som i sjelfva Böhmen, ligger för oss böhmare i kröningen. Derför emotser den trogua böhmiska landtdagen med ngtan den glädjedeg, då Böhmens gamla vördnadsvärda krona blir satt på Franz Josefs smorda hafvud.? Redan förut hade man skickat en deputation till Wien med begäran att kejsaren måtte låta kröna sig i Prag, men såvidt man vet erhölls derpå intet svar. ITALIEN.7 Ehuru det snart ar en månad sedan de italienska kamrarne sammanträdde, ha de deputerade likväl först nyligen slutat de föregående arbeten, före hvilka inga egentliga förhandlingar kunna börja. Senaten har deremot redan diskuterat svarsadressen, och medan denna gentemot Rom är mycket fredlig och konservativ, talar om öfverenskommelse och förkastar väldsamma medel, så yttrar den sig om folkets och statens rätt gentemot presterskapet i så bestämda uttryck, att man kan vänta sig att de kyrkliga reorganisationslagarne fomma att bli väl mottagna. Sedan deputeradekammaren pröfvat sinr valbref, öfvergick den till valet af sina er betsmän. Som vi redan omnämnt, b Mari vald till president, i det han tredje omröstningen tick 141 röster, mec 132 föllo på Mordini. Medan venstra sida. sålunda icke segrade vid presidentvalet, hade den bättre lycka vid valen af vicepresidenterna. Här valdes Crispi, vensterns ledare, Depretis af Ratazzis grupp, De Luca, tillhörande venstern, och vid omval Restelli mot den förre justitieministern Pisanelli. Man tror sig af dessa val kunna sluta, att venstern efter hand skall växa upp till ett mäktigt parti, som i sinom tid till och med skall kunna göra anspråk på att bilda en minister, och Cialdini nämnes då såsom den rätte mannen. Ministrarne ha också närmat sig detsamma, dels genom flera yttringar i trontalet, dels genom att erbjuda Pecchio presidentposten. Det är dock möjligt att man öfverdritver vensterns betydelse, ty mänga af de nyv Ida medlemmarne för Stdra Italien äro godsegare, som visserligen äro valda i egenskap af radikala, men som, då de få tid att sansa sig, nog blir mera konservativt sinnade. För avt stärka sig har venstern valt ett utskott för att utarbetu partiets program, nemligen Calvino, Cipriani från Florens, Crispi, De Boni, De Luca, Manki och Mordini, och Crispi har ietttal till sina valmän framställt följande hufvudpunkter: Italiens enhet med Rom såsom hufvudstad; Septemberfördraget vidhålles endast tills vidare; utveckling af kommunalsjelfständigheten utan provinsen såsom mellanlänk, således efter engelskt mönster. Men medan den dynastiska venstern tilltager i styrka, aftager Mazzinismen, och Mazzinis tidning LUnitå Italiana har upphört af brist på prenumeranter. Regeringen har emellertid tagit flera vigtiga steg till framkallande af landets enhet och folkets sammansmältning. Den har utfärdat civiloch handelslagar, att gälla från den 1 Januari; myndighet inträder med det 2A:sta året; mildare stadgar utfä das rörande skuldfängars behandling Gc. e. Älven nya strafflagen skall snart utkomma, enär ett utskott häller på med dess slutliga affattning, och likaledes den nya civilprocessen. Planen för kyrkogodsens indragande är denna: alla gods säljas och förvandlas i räntor; alla prester få fast lön; antalet af stift, kapitel och prestgäll förminskas, medan presternas löner förbättras. Man, anser att detta steg nödvändigt måste föregå innan man kan tänka på en verklig och slutlig försoning med pitven. Det år nemligen långt ifrån att denna anordning i verkligheten kommer att skada kyrkans materiella utveckling. Mot presterskapet är deremot riktad undervisningsministern Natoles plan att indraga de andliga seminarierna, åtminstone för såvidt de eniast gifva en verldslig undervisning. Det finnes nemligen 260 seminarier, af hvilka 208 egentligen äro endast allmänna skolor. U2der de sista fem åren ha 82 seminarier blif vit stängda, och planen är att ombilda dem alla så, att endast de andliga klasserna stå, under biskoparne, de öfriga under staters ledning. I Neapel är ett gymnasium öppvadt, der förr var ett seminarium, d utom ha flera kloster der blifvit upphä deras boksamlingar lemnade till offentlig, begagnande c. Och som man väl inser, att endast undervieningens befrämjande kan betrygga staten gentemot kyrkan, ämnat tfivansministern öka statens bidrag till skol väsendet. Ett annat steg mot presterskipet, men taget af en underordnad myndighet, är det i Neapel utfärdade förbudet mot att följa presten med klockspel och facklor, då han för sakramentet till en sjuk. Detta användes nemligen under koleratiden såsom ett agitationsmedel, något som myndighe terna ej kunde tillåta. En prest, son öfverträdde förbudet, blef fängslad tilli; med hela sitt följe. Äuvnu återstår att omtala de steg, sol tagits för åstadkommande af större säkerhe södra Italien. På Sicilien har detså tem igen lyckats general Medici såsom krigs-; guvernör att återupprätta ordningen, Går nan från Italien öfver till halfön, finner nan att Apulien är nästan helt och hålet ensadt, att Calabrien är på väg att bli det — ! inder general Pallavicinis uppsigt, och att ifven provinsen Salerno är så temligen tri. Deremot plågas Terra di Lavoro och Abruz.erna ännu starkt, tack vare grannskapet ill Kyrkostaten. NORD-AMERIKA. Presidenten Johnsons budskap till konressen låter i allmänhet temligen fredligt. lottan skall komma att reduceras till 117 artyg med 830 kanoner och armån till 0,000 man, Vänskapen mellan Unioneu ch England skall, heter det, komma att beingas af att ömsesidig rättvisa ådagalägges. residenten fruktar inga förvecklingar med uropeiska regeringar och litar på främmande nrakters klokhet och rättvisa samt deras akting för non-interventionsprincipen. Från sydstaterna ha ännu inga deputerade ut tillträde till kongressen. Finansminierns budget visar ett deficit för året af 12 millioner. Nan