Aftonbladet – 16 december 1865, sida 2

ute i salen och helsade på henne mycket artigt och vänligt. Ack, mrs Gervoiset, sade hon, Sjag har så mycket längtat att få göra er bekantskap, och hvilka söta barn ni har! Så bra de skulle taga sig ut i blått! Ni är väl bra stolt öfver dem? Åh, hvad de små fliekorna äro rara och präktiga och så hka sin far — som också är en bra vacker karl!4 Beatrice log litet stolt, ty mrs Fleming såg ut som om hon velat tillägga: Och ni är också en bra vacker qvinna. Beatrices lugna sätt afkylde henne emellertid något litet. Konversationen blef nu mera däm pad, och efter en fjerdedels timmas vänskapligt samspråk ryckte mrs Fleming fram med sin middagsbjudning, som Beatrice antog. När detta var uträttadt reste mrs Fle ming hem igen. Och nu var den stora dagen inne, och Beatrice höll på att kläda sig, och hennes man öfvervakade med synbar oro hennes toilett. Han observerade noga Babet, som med en fransyskas medfödda smak här och der ordnade en lock eller en garnering, och och hans rynkade panna klarnade mer och mer, alltefter som Beatrice framstod mera vacker och strålande. Omsider hade Babet slutat, och hon förklarade nu att hennes fru var vacker som en dag, och Babets herre sade med ett beundrande leende: Hvad du är söt och vacker, Beatrice! Frun har blifvit vackrare och vackrare alltsedan hon blef gift med herrnX, sade Babet, och sedan tvillingarne föddes, har hon varit en riktig skö: hot.4 Det är ett pytt recept för skönhet, sade Gilbert leende. Jag tror verkligen att jag ser bra ut! sade Beatrice med en munter nick åt sin man i den lilla spegeln, som hängde öfver