Aftonbladet – 16 december 1865, sida 2

till att lifva sinnesstämningen. LITTERATUR TIDNING. Innehåll: Grill, Stndior i politisk ekonomi. — Blanche, Bilder ur verkligheten — Sixten Wird. Fantasi och verklighet. — Sebillers Fiesco, bearbetad för svenska scenen af O. Wikander: — Skizzer från Norse. — Mihlerts historiskt geografiska atlas; — Förbandlingar vid skandinaviska naturforskarnes nion e möte. — Dyberck, Knnurkunder. — Acharii Sagor. — Atlss till djurrikets naturhistoria. — Lithografiskt Allehanda. — Konversatioesoch universaliexikon, — Literatoroch konstnotiser. Studier i Politisk Ekonomi af M. A. Grill, kapten i vägoch vattenbyggnadskåren, jordbrukare och bruksegare. Örebro 1865. Anledningen till detta arbeie är nästan lika kuriös som sjelfva arbetet. Förf. uppgifver alt han varit en af de många som under den lysande penningtiden efter 18534 lockades till företeg, af hvilka han påräknade lysande resultater, men hvilka dock beklegligen uteblefvo. Sedan de deraf uppkomna bekymren lagt sig, började förf. ut forska orsakerna Shvarföre samvetsgrannt och väl beräknade företag icke lyckats så som de voro ämnvade, och när han trott sig kommit på det rena med den frågan, så här han slagit sig ned vid skrifbordet, och produkten deraf är de föreliggande 4studierna. I förstone hoppades vi att de skulle innehålla en trogen skildring af författarens egna misslyckade försök att göra sig den lysande penningställningen till godo och att han tagit den store Albrecht Thsör till föremn som med oöfverträftlig humor har skildrat sina första rön i landtbruket, såsom praktiserande läkare i Celle4, hvarvid han dock snart kom till den bestämda öfvertygelsen, att de missväxter som drabbade honom Sorsakades uteslutande af brist på både teori och praktik i det yrke (la: dtbruket). hvaråt han i öfvermod och med lättsinnig egenkärlek hade egnat sig.4 Men i denna förmodan misstogo vioss. Hr Grill medgifver alldeles icke att han har gjort sig skyldig till något misstag i afseende på sättet att begagna den lysande penningtiden efter 1853; ty orsaken dertill att hans bemödanden misslyckats bör uteslutande sökas i den fullkomligt felaktiga — statsekonomi, som här i land:t följes, och det är denna upptäckt som han i sina studirerX tror sig ha till komplett evidens deducerat. Men förf. tilltror sig naturligtvis äfven att kunna snvisa huru ett i alla hänseenden bättre statsekonomiskt system skulle kunna här i landet införas. Det är likviss i denna onekligen vigtiga punkt som . synes oss icke ännu hafva studerat ut; ty i likhet med alla, hvilka bekänna sig till samma skola som han, är anvisningen för den kurativa behandling som staten skall underkastas, mycket oklar och besvärad af stora inre motsägelser. Sålunda — på samma gång han hissar protektionisnens fana, ordar han mycket om öfverdrifva spekulationer, om den omåttliga införseln och om handelsbalansen naturligtvis öfven samt påstår att den ordnade industrien blifvit störd och att landets kredit står på klena fötter till följd af den stora statsskuldsättningen — så vill han ändock medgifva, en full komlig frihandel och näringsfrihet, med iakttagande deraf Satt de enskildes begär och passioner4 icke gripa omkring sig och störande inverka på fortgång och utveckling af industri och produktion. Och fastän han i början af sitt arbete ogillar de i vtlandet uppiagna lånen, enär de gynnat konsumtionsbegäret och iuvledt personer i före18g som ej lönat sig, så blir han närmare slutet mildare till lynnet, och förordar då att 100 millioner rdr ytterligare skola i utlandet upplånas (10 mill. öärligen) för att af hypoteksbanken distribueras tll bypoteksföreningarne, ty större rörelsekapital erfordras, försäkrar han. Likaledes antyder han att dryga skatter tynga landet, men drager ej i betänkande att anvisa huruledes ytterligare åtta mill. rår ärligen skola kunna uppkräfvas genom skatt och tull — och genom dessa 8 mill., som skola tillfalla stats kassan, försäkrar förf. att tio å tjugo mill. rdr mindre medel skulle gå till utlandet för