Glädjoyttringar från Norge. Om glädjebetygelserna i Kristiania öfver re presentationsfråg ans lyckliga utgäng yttrar Morgenbladet: I anledning af den glada underrättelsen, att Sverges ständer bitallit reformförslaget, improviserades här en folkfest. Frampå aftonen började man här och der i stadenu, såväl på hufvudgatorna som i gränderna, att illuminera, och omkring kl. 9 voro de flesta hus vid Carl Johans gata, de flesta vid Östra, Kyrkooch Kungens gata fullständigt illumine ade. En stor menuiskomassa böljade genom gatorna och på Klingenberg hölls en festlig sammankomst. På Kristiania teater firades likaledes händelsen för degen: före spektaklets början uppspelade orkestern svenska folksåugen och Lindblads Ur svenska hjertans djup, hvarefter höjdes ett lefve för konungen, föreningen och brödrariket, hvilket af publiken besvarades med hurrarop och starka wpplåder. lingenbergs salong var vackert smyckad med svenska och norska flaggor, förmanskapets ledamöter infunno sig i högtisdrägt ikasom stortingets presidenter, och föröfrigt märktes bland de församlade många storhingsmän. Samlingen utgjordes af 14 41500 )ersoner. Först uppträdde statsrådet Birch-Reichenvald, förmanskapets ordförande, med ett kort ch vackert tal för SH. M. Kong Carl, de örenade rikenas gemensåmma egendom. Talet helsades med kraftfulla hurrarop och anfarerjoch orkestern uppspelade folksängen wvari publiken instämde. Professor Schweigaard yttrade ungefär öljande: RETAANE