Aftonbladet – 1 december 1865, sida 2

STOCKHOLM den 1 Dec. Återblick på Nov. månad. Efterdyningarne af elektorsvalen i borgareståndet räckte in på de första dagarne af sistförflutna månad, men snart slöts serien af de opinionsyttringar, hvilka af dessa! val framkallats; ändamålet var vunnet, och . andra. ämnen trädde i förgrunden, kämpande med hvarandra om den ringa återstod af den allmänna uppmärksamheten, som ej ännu var alldeles uppslukad af den stora nationalangelägenhet, hvilken — en brännande fråga för dagen — ännu mer är en fråga för morgondagen, den morgondag som räkej efter timmar, utan efter år och seker. Å den 1 November aflemnades K. M:ts roposition om statsverkets tillständ och beof, och dermed öppnades dammarne för motionernas flod, som redan samma dag sände en liten förebådande våg in på riksdagsall-: männingen. Budgetpropositionens höga anslagssiffror, som under andra omständigheter ofelbart skulle gifvit anledning till några skärmytslingar redan i riksdagens början, passerade denna gången temligen obemärkta ; i stället fick denna proposition tjena till slagfält för ett par förpostfäktningar, deri representationsreformens vedersakare, som voro de anfallande, fördes till kamp och nederlag af en andans och en svärdets man, doktor Rundgren och kapten Brakel. Den ettåriga statsregleringen stod sig mot den förres, liksom den nya sjöförsvarsorganisationen mot den sednares anlopp, hvilka, betraktade såsom maskerade angrepp mot den stora reformen, fullständigt och jemmexligen misslyckades. Motionstiden var denna gång knappare än förr, men det oaktadt ha mer än 650 motioner skådat ljuset, af hvilka två och ett halft hundrade falla på bondeståndet, föga öfver hundra på presteständet, omkring etthundraåttio på borgareståndet samt vid pass etthundratrettio på ridderskapet och adeln. Detta väldiga motionsflöde utgör ock ett bevis — derest något ytterligare vore af nöden — å ena sidan för det oafvisliga behofvet af den regelbundna samverkan mellan regering och folk, som utan representationens årliga sammanträden ej kan åstadkommas, och å andra sidan för nödvändigheten af en förändring i det under nuvarande representation oundvikliga, tidsödande och trassliga arbetssättet — såvidt man eljest vill ega någon säkerhet fur de vigtigaste samhällstrågors grundliga utredning, någon garanti mot den behandling på måfå och i flygande fart, som särdeles mot slutet af de ärslånga riksdagarne är trötthetens sista kraftansträngning. Det visar ock, att representationen äfven derföre måste ikläda sig andra. former, emedan det eljest är att befara att hon, alldeles nedtyngd af de allmänna ärendenas mängd samt mer och mer oförmögen att på ett någorlunda tillfredsställande sätt dem vårda, efterhand SIEPPeE ifrån sig den växande betydelse, hon tillkämpat sig, och förspiller de segrar, som de konstitutionella iderna vunnit, sedan menlöshetsperioden tog slut. Tr den öfverväldigande massan af-motioner vilja vi här endast framhålla några som röra ämnen, de der hittills icke elleri blott obetydlig grad varit föremål för representationens och allmänhetens uppmärksamhet, och hvilka, då de nu framträda för första gången eller förnyas, synas beteckna nya uppslag och riktningar i folkmedvetandet. Först möter oss då en grupp af förslag, som afse högst betydelsefulla närmanden i andligt och materielt hänseende mellan de nordiska folken. Af desse äro tre, som åsyfta genomförandet af den fulla likställighet i näringsrätt mellan svenskar, nortmän och danskar, hvilken enhälligt förordades af nationalekonomiska kongresseni Göteborg år 1863. Till samma grupp höra vidare två motioner om anslag till honorarier för norske och danske vetenskapsmän, som vilja hålla föreläsningar vid de svenska högskolorna; tvenne om stipendier till underlättande af svenska studenters vistelse vid universiteten i Kristiania och Kjöbenhavn; en om norske och danske studenters tillträde till de svenska universiteten; en om skydd för den litterära eganderätten de nordiska länderna emellan; en om reciprok giltighet af de inom hvart och ett af de tre rikena aflagda yrkesexamina. Dylika förslag ha äfven framkommit å norska storthinget, och flera äro att vänta; redan å bane bragta äro ett m i Sverge och Danmark fällda domars exigibilitet i Norge samt ett om svenske och danske läkares rätt att praktisera i Norge och der anställas i offentlig tjenst. En annan grupp bilda de motioner, som afse att för qvinnor bereda tillfälla till kunskapers inhemtande och deras användning i statens tjenst; det är en ny princip, som nu i rättvisans, humanitetens och det allmänna gagnets namn fordrar att erkännas annorlunda, än hittills — genom några gensträfvigt teviljade undantag — har skett. Vi nämna de motioner om anslag till 24 lägre elementarläroverk för flickor, som väckts af hrr Thyselius och Bergman, afl: hvilka den sednare alternativt yrkat frågone utredning. genom en komitå; vidare vensens motion likaledes om elementarläroverk för flickor, men i större skala, alldenstund de skulle förbereda till universitetsstudier och till inträde vid postoch telegrafverken ; Ola Jönssons om anslag till slöjdskolor på landet for flickor; och slutligen Ridderstads om qvinnors lika kompetens med män till befattningar vid telegrafverket. Bland de många om intresse för folkskoleväsendet vittnande motionerna skola vi . I II m 12: PT FA