Aftonbladet – 29 november 1865, sida 2

stå stilla medan nationerna gå framåt. Såsom ett bevis på den stämning, som är rådande i vårt brödraland Norge med afseende på den svenska representationsreformen och på de åsigter som der göra sig gällande med hänsyn till inflytandet af denna reform på de unionella förhållandena, meddela vi här en ur norska Morgenbladet hemtad artikel, rörande detta ämne: Den dag, då det hvilande representationesförslaget skall afgöras af Sverges rikes ständer, närmar sig nu med stora steg. Broderlandets press lemnar ett tydligt uttryck af den spänoa förväntan, hvaermed man enot ser dagen. Ehuru känslorna ännu äro blandade — ocH när ekall det bli annorlunda? — är det dock säkert att den pohtiskt tänkande delen ef svenska folket, de afräknade som hafva personliga intressen för den nuvarande ordningens beständ, nu hyser en vida allvarligare, vida mer bestämd, utt icke säga otålig, längtan efter en förändring i stutsstyrelsens grundval än någonsin förr. Äfven hos oss följer man saken med lifligt deltagande och det visar sig nu, att på föreningens grundval uppväxt så mycken sann vänskap mellan folken, att man i denna stora fråga nästen känner sig såsom ett med svenska nationen. Emellertid skulle man säkerligen tillägga den ointresserade sympatien alltför stor styrka, ifall man trodde att det blott är dea eom är med i spelet: det är något mer än en passionfri välvilja som besjälar oss; vi ha en förnimmelse af af att saken rörer oss sjelfva och den bestående föreningen, vår egen och unionens framtid, och det till en grad som det ej är lätt att bestämma. Denna känsla — ty en känsla är det kanske mera än en klar tanke — hvari har den sin grund och huruvida är den berättigad? Då man vill göra sig reda härför är det nödvändigt att först besvara frågan: hvad åsyftar man med den föreslagna representationsförändringen? Man har af erfarenheten lärt, att stadgandetiwvu gällande riksdagsordning, att Sverges ständer äro svenska folkets representanter, un der nuvarande förhållanden är bygdt på en fiktion, och man vill ej längre tåla nägon fiktion. i denna lifsfråga. Man vill sätta grundtanken i den bestämmelsen, att det är svenska folket som skall representeras inetionalförsamlingen, öfver medlen hvarigenom och sättet hvarpå grundtanken blifvit realiserad. Svenska nationen skall inträda isina tulla politiska rättigheter; den på börd eller embete grundade sjellskrifveuheten skali afskaffas och medborge.ligt val öfverallt inträda såsom vilkor för att kunna utöfva la stiftarekallet; ständsintressena skola hind irån att verka störande på samhällets höjder; en hvar som har sinne för allmänt väl och tillräckligt förstånd att inse, hvilka personer kuuna sköta detta bäst, skall kunna utöfva valmanskallet. Demokratien, som råder i det svenska samhällslitvet, skall hä danefter också råda i dess högre styrelse. På det att densamma icke måtte alltlör starkt följa sina ensidiga böjelser har man anordnat en molvigt irepresentationens ena del. Hos oss har folkmakten redan en ganska lång tid herrskat såväl i rikets högs:a som i de olika landsdelarnes lägre styrelse. Vi åro långt ifrån wt hafva en absolut, ren demokrati; i detta hänseende hafva flera al Europas större samhällen gått längt framom 088. Derigenom att demokratien, begrävsad som vulrätten ull natiovaltörsamlingen fortfaronde är, under eu längre tid tätt på samma stadium st yttre utveckiing, har den kanske just derigenom tätt tid att mät belästa och stärka sig desto mera: den har vunnit ganska mycket i varsamhet och -lokhet, hvad ändansål och medel angär. Den har Jyckligivis genom sjeltva grundlagens stiftande blivit sanktionerad såsvim den siyrande makien och derför röner den i det stora hela taget med rätta ett enstämmigt erkännande. Dä vi nu önska, att samma lycka måtte bliva Sverge tili del, ledas vi dertör ingalunda ar en känsla sf den into lerans och herrsklystnad, hvarför man oita beskyller demokratiskt styrda nationer; vi beherrskas ej längre af oroliga passioner, utan kunna betrakta sakerna med lugn oci jörståud. Det är icke mindre för vår eocen än för det med oss förenade folkets skull af vigt. att bägge rikena inera närma sig ull hver andra vid inrättandet ef sin statsform och sina högsta styrelsegrundsatser, emedan hvartdera folket blou genom en större lik het i dessa hänseenden och ott deraf följande innerligare samband kan komma av skörda all den nytta ef föreningen, som ien älven med sin nuvarande utsträckning är i stånd aut skänka. Härmed vore dev as