Aftonbladet – 28 november 1865, sida 3

Några betraktelser med anledning af debatten på riddarbuset angående sjöförsvaret. Den strid mellan stora och lilla flottans anhängare, om man numera kan kalla dem eå, hvilken snart fortgått ett halft århundrede och vid hvarje riksdag häftigt upp: flammat, har äfven vid den närvarande blifvit öppnad. Men hvilken helt och hållet förändrad karakter har den icke nu emot förut! Stora flottans anhängare, förut bildande ett stolt, talrikt, mäktigt och inflytelserikt parti, kämpa nu, seden de förlorat sitt förnämsta fotläste i Carlskrona samt efter handblifvit tillbataträrgda från position till position, mera för äran och för ett hederligt återtåg, än för hoppet om seger och framgång. Det är icke tio år sedan man både i tal och skrift fick höra den satsen framkastas, att landtlörsvaret vore en bisak, men sjöförsvaret lKnfvudsaken, för hvilken man borde uppoffra allt. Någon säkerhet och sjelfständighet fenns icke för Sverge; om ej de omgifvande halven beherrskades af en stor och stark samt grannstaterna öfverlägcen flotta. Längre fram medgaf man, att en flotta af 20 linieskepp genom dess bättre utrustninvg och mera öfvade besättningar möjligtvis vore tillräcklig mot Rysslards 27 linieskepp: londtörsvaret var då egentligen till som en soris reserv, för den rän. delsen flottan mot all sannolikhet skulle bli slagen. Då emellertid svärigheterna af er stor flo:tas anskaftande visade sig allt oöfvervinneligare, nedsattes dess styrka efterhand till 10, ja till 8 linieskepp, hvilka dock hade en magisk kraft vid försvaret mo! Ryssland samt framförallt skulle göra främ mande sjömakter särskildt benägna föl skyddsförbund med Sverge; då kunde de likväl hända att landtförsvaret måste anlitas såsom den yttersta utvägen, hvilket faktum dock på det högsta beklagades. Nu ha man dock ändtligen kommit så långt, at man börjar Degripm det med en marin budget sf 4 å 5 millioner blott en obetyd lighet kan åstadkommas emot den siat, rom har 52 millioners marinbudget; att landt försvaret säledes dock blir hufvudsåken oci att vår flotta alltid till detsamma komme att stå i ett auxilärt förhållande; att följ aktligen landtförsvaret, på hvilket vi meq trygghet kunna lita, i främsta rummet bö utvecklas och förstärkas, flottan deremo först i andra rummet, hvilket äfven är si mycket naturligare. som kastnaderna fö landiförsvarets förstärkande relativt äro vid: