Aftonbladet – 27 november 1865, sida 3

Article Image
UTRIKES ENGLAND. Det engelska kabinettets ombildning försiggär långsamt. Sir Robert Peel och mr William Hutt ha afgått och komma att efterträdas den förre af mr Fortescue och den sednare af mr Goschen, en ung köpman i Londons City, hvilken på kort tid förvärfvat sig stort anseende i underhuset. TYSKLAND. Den officiella prenssiska Prov. Corresp. förklarar att Preussen icke skall dröja att följa Frankrikes exempel i afseende på armereduktionen, så snart nemligen någon verklig och väsentlig minskning i truppernas antal der kommer till stånd. Men då den nu beslutade reduktionen är utan all betydelse, skulle det vara en dumhet att derför rubba preussiska armåns bestående organisation. ÖSTERRIKE. Kejsaren har den 18 dennes utfärdat en allmän och omfattande amnesti för alla politiska brottslingar i konungariket Galizien, hvilka varit invecklade i polska upproret 1863. Alla politiska rättegångar äro upphäfda. Från Siebenbirgen och Kroatien inträffa underrättelser som icke låta så gynnsamt för unionen med Ungern som de förra meddelandena lå:it vänta. Rumänerne ha vägrat deltaga i landtdagsvalen och motivera sin vägran dermed att de icke sjeltve vilja hjelpa till att tillintetgöra de politiska rättigheter som de förvirfvat 1863 genom inkallelsen till riksrådet. I Kroatien har den bekante och inflytelserike biskop Strossmayer yttrat sig mot dualismen eller det magyariska partiets program. Naturligtvis är stämningen öfverallt, der slaverna ha öfvervigten, uteslutande för federativpolitiken och emot en delning af monarkien, som fördelar den stora slaviska befolkningen mellan Magyarer och tyskar. Judarnes emancipation i Ungern är en af de frågor, hvarmed landtdagen i Pesth kommer att sysselsätta sig. I Ungern finnas ungefär 700,000 judar, hvilka alltid kännt varmt intresse för landet och till största delen äro goda patrioter. Hela handeln och en stor del af den allmänna förmögenheten är i deras händer, och deras bistånd har aldrig saknats då det gällt att hätda lan. dets anseende både i finansielt och mora. liskt hänseende. Det anses derföre som en pligt för Ungern att icke längre gifva exempel af intolerans, utan tvärtom aflägsna hvad som deraf kan återstå från en forntid, som nittonde århundradet förnekar. Pressen har också varmt antagit sig judarnes sak, och det kan kneppt vara något tvilvel om att emaneipationen skall gå igenom.

27 november 1865, sida 3

Thumbnail