NORGE. Studentsångföreningen i Kristiania firade i onsdags aiton sitt tjugoäriga jubileum. Festen hölls i samfundeis festivitetssal, och öfver 150 äldre och yngre sångare jemte ett antal inbjudna gäster deltogo i festen. Salen var särdeles smakfullt dekorerad. I fonden sågs föreningens fana, omgifven af blommor och grönt sumt omslingrad af ett band, hvars ändar buro namnen: Joh, D. Behrens och Haurwig Lassen — föreningens begge stiftare. Derötver sågos tre förenade sköldar med inskrifterna: Studenternas, Handelsständens och Handtverkarnes sångföreningar, stadens äldste och de personer, som utgjort kärntruppen i sängartågen. Ramen deromkring bildudes ut iyra sköldar, en för hvardera at de fyra stöder, dit sångartägen hade gått, nemligen Asker, Fredriksball, Horten och Arendul, medan Bergeus vapen, omgiivet af en krans, förenade dem salia till den femte stora sängarfesien. På högra sidan sägs såvgarfanan från Arendals damer och på den venstra de norska sängföreningarnes fana från de bergensiska damerna; begge voro bekransade. Derjemte sågos troleerna från tågen till Upsala och höpenbamn. På pelarne rundtom i salen voro sköldar anbragta, med namnen på de städer, hvilkas sångare hade deltagit i sångarfesterna. Sedan en lätt supe intagits, framburos bålarne och tal och säng började. Festtalet hölls i ett briljant föredrag af Björnstjerne Björnson. Han skildrade sångens förädlande och försonande makt. Den bade närmat de olika samhällsklasserna till hvarandra; den hade inträngt i skolorna, den skali bli alltmera nationel. Under talets fortgång inträffade det missödet att gasen slocknade. Nägra ljus inburos i hast — och Björnson fortfor: ?Det vill synas, som skulle talet utbreda mörker — päväl! låt då handlingen upplysa oss — sjung! och så uppstämdes: ?Brede Sejl over Nordsjö gaar? (texten af Björnson, musiken af Reissiger), som väckte stormande bill. Då gasen återigen blifvit tänd, fortsatte talaren: Emedan gasen vill illustrera de hinder, som sången haft att bekämpa, så skola vi likna sången deri, att vi fortsätta trots dessa. Om någon ännu skulle låta skrämma sig af symbolet, så låtom oss göra som Cesar, då han föll på Afrikas strand och utropade: Afrika — jag omfamnar dig? Talaren slutade med eit lefve för sängen. Docenten Dietrichson i Upsala hade skri vit festsången. Skålar föreslogos sedan, för sångföreningens mångårige instruktör, Behrens; för prins Gustafs minne (hvarefter afsjöngs den vackra sången: Sjung om stu: dentens lyckliga dag?); för komposilörei och skalder, med särskildt afseende på dem. som voro vid festen tillstädes; derefter af. sjöpgs Olof Tryggvason?, dikt af Björn son. Vidare föreslogos flera skålar, der. ibland för sångarne i Upsala, Lund och Köpenhamn. Under festens fortgäng an kommo turnföreningens, handelskärens och handtverkskårens sävgföreningar. Ett stor antal lyckönskningstelegrammer ankommq likaledes från andra sångföreningar. Stäm ningen var glad och angenäm. TU chef för kreditbanken i Kristiania efter nyligen aflidue Stabell, har gene:al konsul Dybvad blifvit vald.