Aftonbladet – 9 november 1865, sida 2

— Göteborgs Handelstidning söker i en uppsats i sitt tisdagsnummer visa hvilket inflytande representationsförslagets antagande skulle utöfva på lösningen af alla de öfriga stora frågorna, som nu föreligga nationen: Om, yttrar tidningen, den förhoppning gär i uppfyllelse, som nu upptager hvarje fosterländskt sinne med orolig väntan, nemligen att det hvilande representationsförslaget blifver antaget af de fyra stånden, så enbälligt som möjligt, så skola deraf uppstå stora och lyckliga följder för vårt land. Det är icke nog dermed att vi eålunda erhölle ett väl ordnadt, på fasta grundvalar bygdt statsskick, hvilket för landets lagstiftning och administration eger en så stor betydelse: det är icke nog dermed att den oro och de slitningar, som eljest alltid skola qvarstå och med förnyad styrka återkomma, dermed skulle med ens upphöra: det är ej nog dermed att regeringen, vid tillfällen af en kritisk politisk ställning, egde ett säkert stöd i nationen — dertill kommer ock den ofantliga fördelen att vi dere ter finge, helt visst för många år, lemna denna fråga åsid-, och kunde sysselsätta oss med de många inre frågor, hvilka förestå att lösa och hvilka föreligga hela den civiliserade menskligheten. Närmast föreligger handelsfriheten. Sedan det med Frankrike slutade fördraget en gång blifvit fast betrys gadt, så har denna fråga erhållit sin närmaste lösning. Visserligen böra vi framgå ännu vidare, och antagligt är att om nämnda fördrag ej kommit til stånd, så hade man om några är tagit ett mycket större steg framåt. Men fördelen ligger deri, att fördraget bildar en öfvergångsperiod, som besparar oss obehaget af alltför häftiga brytningar på en gång. Sedan denna sak blifvit sålunda afgjord, så kunna vi lemna den frågan. Derefter möter oss försvarsväsendet. Står der vid regeringens sida en riksförsamling, som känner nationens önskningar och behof och nitälskar för dess trygghet, så skall denna snart, vägledd af regeringen, gifva saken en tillbörlig utredning och skall besluta, med full trygghet, på den nations vägnar, bvars verkliga ombud representanterna nu iro, äfven om stora offer skulle dervid beinnas nödvändiga. Det bitira och förhatliga nirycket att se sig beskattad af personer, om ej blott icke sjelfva dela skattebördorna, utan fastmer af dem draga fördel, v ade ultså anslag ur folkets fickor :t sig sjelfva — detta intryck skulle utplånas, så snart illa representanterna vore nationens valda mbud. Vidare hafva vi den vigtiga undervisningsrågan. Den här redan uvder många är ut