hällandet torde jemnas genom de lifligare d kommunikationsanstalterna, cch å andra siI, dan lärer det få anses fullkomligt säkert — ej hvilket äfven i sin mån måste anses utgöra !r, ett skäl för ett universitets upprättande här;, städes — att ingenstädes i Sverge så många !N och goda tillfällen gifvas för obemedlade IH studerande att, såväl genom enskild undervisning, som på flera andra sätt bereda Big Ik; anständigt uppehälle. Hvad åter angår stuja denternas befarade obehöriga inblandning på i samhällets politiska angelägenheter, be-bi tviflar jag den på det högsta; den bildade fö ungdomens kärlek till konung och består r ende samhällsskick synes härutinnan lemna 4g en borgen, lika mycket som det nordiska ls lynnets allvar; föröfrigt torde i alla händelpH ser studentens ingripande icke böra anses; för samhället vådligare än t. ex. arbetare-ly föreningarnes eller skarpskyttekårernas, och e, man har ju ej för dem yttrat några farhåce, gor i detta hänseende. st Det friska studentlifvet — hvem älskar fr ej deita! Hvem vill ej bevara det! Jag)h skattar det högt; men jag föreställer mig, h: att om ock den del deraf, som rätteligen ni kallas öfversitteri eller tanklös ungdoms-!N yra, efter en eller annan sammanstötning F med pclislagarne, får maka åt sig och ju sk förr desto hel!re bannlysas från ljusets ridsk darvakt?, bör det verkligen poetiska, detlnd äkta svenskt-ungdomliga elementet lika lilaf tet behöfva förtorka eller bortdö i vår vackra la: hufvudstad och dess natursköna nejder, som 1f i de hittills varande båda — hsrutinnanj betydligt sämre lottade — un i la derna, helst i alla fall sannoiikt en d af Stockholm, t. ex. der vidsträckta och it glest bebodda Kungsholmen, i händelse flv en högskol s upprättande, blefve studenterIk nas egentliga område. us Om kostnaderna för ett universitels inrät0 tande härstädes har mycket ordats; men b motionären är af den bestämda öfverty. Isö gelse, att om man blott vill saken och infö ser dess stora betydelse för fäderneslandets st framtid, skall det snart nog visa sig, att de T befarade milli nerna betydligt krympa ihop. v Redan vid föregående riksdag lästes upp-lej märksambeten härå of en motionär i bor-v gareslåndet, som visade, att då såväl caro-st Doska institutets som vetenskapsakademiens p samlingar togos i vederbörligt betraktande, n endast återstode lokal för bibliotek och nås: va hörsalar. Samma motionär förordade ls: ock hitflyttning af Upsala universitet; f skulle åter frågan blifva om upprättandet ss af ett nytt universitet härstädes, torde lokal för särskildt bibliotek — åtminstone tillh en början — ej vara behöflig, hvaremot!n fast anslag till löner åt ny akademistat blir en nödvändighet; men, huru som helst, kunna statens utgifter för byggnader m. m. svårligen komma alt betydligt öfverstiga hvad som i sednare tider anslagits ått. ex. teknologiska institutet, vetenskapsakademien, hospitalet för sinnessjuka, slöjdskoJan o. s. v., och beträffande aflöning aflä-d rarestat i 3:ne fakulteter — ty den medi-!n cinska finnes redan — torde dels ej allalb professioner böra på en gång tillsättas, 1a dels utgiftssumman i alla fall icke uppgålV till ens hälften af hvad en enda riks-la dag 1856—1858 beviljade såsom årlig kon-lv tant tillökning åt elementarläroverken. Attlh utan betydande kostnader ingenting stort ilf vår tid åstadkommes, är nogsamt af erfa-li renheten bekräftadt; men då så många mil-q lioner frikostigt anslagits till vägarbeten 1 och andra kommunikationsanstalter, borde c 0 s ; l bh väl också någon summa finnas spard för samhällets högsta intressen, de der gifva hundradefallt frukt i eåväl andlig som lekamlig förkofrav. För att slutligen äfven bemöta inkzastet om olämpligheten af ett universitets förläg. 8 ande i hutvudstaden så nära det redan i psala befintliga, torde det för närvarande f vara tillräckligt att, jemte erinran, hurusom l1 med våra dagars snabbare kommunikations-! medel längre eller kortare distanser i sjelfva j verket äro af vida mindre betydelse än förr, fästa uppmärksamheten dels derå, att när i Malmö och Lund — på ett afstånd från hvarandra af 35 minuters väg — tvenne fullständiga högre elementarläroverk kunna bestå jemte hvarandra och hvar för sig og ett ganska stort lärjungeantal (1864 respektive 261 och 434), änskönt ytterligare i samma provins finnes tvenne andra högre dylika läroverk, lärer det väl ej få tagas för afejordt att icke såväl i Upsala som i Stockholm 2:ne universiteter kunna upprätthållas, förses med nödiga lärarekrafter och besökas af fullt tillräckligt lärjungeantal, helst när af dessa högekolor den ena redan står i kunskapens hela vapenrustning färdig till ädel täflan med den nya, som i sitt mera centrala läge och i hufvudstadens flerfaldigt rikare resurser bör vänta det understöd, som behöfves vid dess inträde på vädjobanan så nära sin äldre bundsförvandt i arbetet och striden för ljusets utbredande i vårt land — dels derå, att, i fall erfarenheten skulle framdeles gifva vid handen, att det ena eller andra af dessa universiteter skulle så att säga absorbera det andra och att de båda med friska krafter och i fruktbringaade lifaktighet icke kunna bestå eå nära hvarandra, torde svårigbeterna att få detta föga sannolika missförhållande afhjelpt på intet sätt blifva särdeles betydande, enär i ena händelsen, om Upsala universitet blir den tynande högskolan, resultatet ej blir värre än om bemälda universitet omedelbart hitflyttades, i andra händelsen åter dei Stockholm upprättade hörsalarne tvifvelsutan för vare sig likartade eller andra ändamål lätteligen kunna tagas i anspråk, utan att de derför utlagda kostnaderna torde böra anses onödigt använda. Frågan om ett universitet i Stockholm är, såsom redan nämnts, icke ny, den borde till och med hafva ernått sin mognad; men då sättet för frågans realiserande ännu torde anses i hög grad omtvistadt, då dervid så många och så vigtiga omständigheter af flerfaldig art böra tagas i betraktande, är det gifvet, att några hufvudsakliga beslut från rikets ständers sida icke torde böra för närvarande ifrågasättas. ÅA andra sidan är dock tiden dyrbar, och framtidens töcken kan vår inskränkta syn ej genomtränga; att ytdanmlinana unneolinta allt närmara chärokå