Aftonbladet – 1 november 1865, sida 3

med. Ehuru resultatet af en såden granskning, enligt hvad man skall finna, beklagligen måste blifva, att ?den svenska statsekonomen C. M. Rydqvist? svårligen kan anses hafva genom detta arbete riktat vär litteratur med ett sådant sekularverk, som hans protektionistiska medkämpar inom tidningspressen velat inbilla den svenska allmänheten, hålla vi bonom likväl räkning för det tillfälle han beredt oss att utförligare diskutera hithörande ämnen, öfvertygade, som vi äro, att de åsigter vi förfästa, icke hafva något att förlora på en diskussion i sak. Det af förf. citerade omdöme af Mill, att den politiska ekonomien, Poaktadt århundradens förarbeten, likväl ännu icke hunnit längre än till första stadiet afsinutveckling?, vilja vi,om : sannt eller falskt, ej bestrida; utan medgifva, åtminstone till en viss grad, dess riktighet. Vi veta mer än väl att menniskan, isynnerhet när det gäller antagandet eller användandet af vissa principer, i sitt åskädningssätt är särdeles trångbröstad. Hon förstår med mycken skicklighet att bedöma sina egna enskilda intressen — och förblandar dessa gerna med det allmännas. Och alltför ofta hafva de förra sett sig till godo på det sednares bekostnad. Detta är åtminstone af alla länders sammanstämmande erfarenhet bekräftadt, och äfven hr R:s framställning af de olika tulltariffernas historia lemnar till denna erfarenhet ett rikligt bidrag. Med rask hand och i korta men träffande drag har förf. tecknat det : väsentligaste af tariffernas historia, och uppdragit deras i vissa punkter skilda, men i flera afseenden likartade karakter, och har för sådant ändamäl bifogat sitt arbete, hvad fransmannen skulle kalla pieces justificatives?, bestående i utdrag af olika länders tulltaxor. Från England och Frankrike, Spanien och Italien, Österrike och Preusför oss förf. genom Turkiet och Ryssland in uti Asien, bestiger den kinesiska muren och låter oss kasta en blick in i Japans och det himmelska rikets förhållanden. För oss, som icke alls äro hemmastadda. i dessa aflägsna länders ekonomiska lagstiftning och öfriga ekonomiska-törhällandensedan urminnes tider? och mer vinnlagt oss om att göra de oss närbelägna länders lagstiftning i dessa hänseenden till töremål för våra studier, för oss är det omöjligt att följa förf. på hans djerfva flygt. Men vi måste i sanning beundra det ?Hercules-ariude? snille, som så förmått lyfta en flik af den slöja, som hittills för oss höljt detta himmelska rikes förhållanden; som, ehuru det icke dristar att fälla ett emellan förr och au jemförande omdöme om den verkliga ekonomiska ställningen inom detta vidsträckta land, med cirka 500 millioner invånare, dock, nästan i samma ögonblick, tror sig kunna angifva skälen, hvarföre derstädes ett system af låga tullar samt nära nog likformiga för både inoch utförseln möjligen kan vära sig. Med förfärande sanning och dramatisk talang gifver oss förf. de hufvudsakliga dragen af kolonialväsendets historia, och nppehåller sig derunder vid England med en förkärlek, som snarare vitinar om kärlekens motsats. Vi se der, hur en orättvisa föder den andra, våld följer på våld, restriktion på restriktion. Liksom om menskligheten genom en tyst öfverenskommelse föresattsig att göra allt, hvad i dess förmåga stod attl. hindra de onaturliga lagarne att utöfva sin fria verkningsförmåga, vandrar snart den ena nationen efterden andre i Englands fotspår; och orättvisan fioner sålunda. sin hämnare. På ett särdeles ågkådligt sätt har förf. för oss framhållit den yttre sidan af en förfluten tids handelspolitik. Men der finnes en inre, som äfven förtjenar att framdregas i ljuset, desshellre som den sednare otvifvelaktigt utöfvat sitt inflytande på den förra. Vi anse det derföre här på sin plats att något litet belysa äfven denna inre sida, på det att hr R:s tafla mätte framstå i sin rätt. dager; och i den framställning härom, vi nu gå att göra, en framställniog om det sätt, hvarpå protektionismen gig af sin makt begagnat, ämna vi hålla oss till Frankrike, eller det Jand, hvars lagstiftning tyckes föresväfva förf. såsom ett efterföljansvärdt mönster; och vi göra detta så mycket heHre, som vi dervid hufvudsakligen kunna följa en författare, hvilken, ehuru frihandlare, dock funnit nå on nåd inför hr R:s ögon, nemligen M. Chevalier. Såsom öfverallt var det franska tullsystemet ursprungligen af rent fiskalisk natur. Detta bevisas bäst deraf att under långliga vider funnos lika många utförselssom införselstullar. Säsom skydd för industrien beviljades tull endast tillfälligtvis och i enstaka fall, såsom t. ex. dä de inhemska fabrikenterna erbjödo sig att åt konungarne betala vissa afgfter, mot det att införseln af främmande varor eller utförseln af ichemska råprodukter blefvo förbjudna. Skyddstullsystemet i egentlig mening infördes dock först af Colvert, som i den år 1664 utfärdade tarilff höjde införselsafviften å utländska fabrikater, nedsatte afgifterna å främmande räämnen, och underkastade utförselstariffen en reduktion. På det hela voro dessa tullsatser dock ganska läga, och anses införselsafgifterna icke hafva öfverstigit 5 proc. af varuvärdet, hvarjemte inga införselsförbud voro stadgade. Tre år sednare höjdes visserligen införselstullarne i betydlig mån, men voro dock på det hela lägre än under innevarande århundrade. Fabriker och hardel vunno sålunda befordran, till och med på åkerbrukets bekostnad?, säger med rätta hr R., d. v. s. jordhrenkaren den stora mäneden. beskattades