Aftonbladet – 1 november 1865, sida 2

NE MOM AS SS SALVA MU I UF. Återblick på Oktober månad. Med någon tvekan börja vi denna gång vår revy öfver sisiförflutna månadens tilldragelser: ty hvad kan väl befinnas värdt att erinras i detta ögonblick, då uppmärksamheten ofrånvändt och nästan uteslutande riktas på det skådespel, hvars mise en scene hos rikets ständer nu närmar sig sin fullbordan, och då den spänning, som en enda fråga framkallat, växt till sädan styrka, att man liksom hör hur folkets hjerta klappar? I sista stunden före riksdagens början, som gaf signalen till slut på den skenbara ro, som bhfvit på så olika sätt uttydd, hade man ännu lugn och ledighet att fira minnet al den fläckfria hjelte, som i spetsen för en bondehär frälste vårt land från en tysk konungs tyranni. De fosterländska framtidsförhoppningar, som vid denna minnestest uttalades, knöto sig väsentligen till den frivilliga nationalbeväpningen. Efter fem års verksamhet räknar ock landet nu en skarpskyttearme om 40.000 man. Med den 1 Oktober trädde i kraft såväl det svensk-canska postfördraget af den 30 Juni som de nya bestämmelserna angåenie pösjförhållandena mellan Sverge och Norge, vilka båda i förening med förestående terligare åtgärder i samma syfte skola i väsentlig män lätta och främja samfärdsela mellan de nordiska rikena, på samma gång som de båda vittna om de respektive stats myndigheternas benägenhet att heforåra den praktiska skandinavismen på såväl det andliga som materiella området och innebära ett erkännande af den verksamhet, som de skandinaviska sällskapen i Sverge och Norge utveckla, Ett annat steg på samma bana äro de tillfredsställande resultaterna af den nordiska farmakopå komitens nyss slutade förhandlingar, och flere andra förberedas af Nordiska nationalföreningen i Stockholm liksom af det Skandinaviske Selskab i Kristiania, af hvilka den förra i dessa dagar börjar sin publicistiska verksamhet med utgifvandet af ett intressant arbete öfver en nordisk union från militär synpunkt. Dess förslag till ordnande af den litterära egand. rätten de trenne rikena emellan bar vunnit understöd af Nordiska föreningen i Göteborg och skall inom kort, jemte flere andra ämnen af gemensamt nordiskt in(1E55e, påkalla rikets ständers uppmärksamet. Man har ett ögonblick sysselsatt sig med K. M:ts befallningshatvande i Malmöhns län samt dess egendomliga uppfattning af öppen omröstning, och man har lyssnat till signalen, som förebåaade att förhänget snart skall gå upp för en ny akt af Silbodalsmälets ruskiga drama. Man har med nöje erfarit, att K. M:t ej på förhand ansett armåförvaltningen nog ofelbar att böra undslippa den köntrall, eom andra statens verk och inrättningar äro underkastade : man har förargat sig öfver de oroliga själar, som vågat anse ett biskopsval olagligt och som beröfva Lucds stifts elerus den ledving, det så väl behöfver: man har, med afseende på vissa eventualiteter, gladt sig åt polismästaren Wallenbergs permission, i och hvarmed omsider ett oroligt och oroande element från hufvudstaden aflägsnas. Men man har i denna, numera nödtvungna, elttergift för allmänhetens kränkta rättskänsla funnit endast en half och sen och dyr rättvisa; man har förundrat gig, att höga vederbörande ej längesedan förmått inse, vare sig att de dock till slut skulle nödgas ifva efter och upphöra att skydda batongväldets återställare, eller att de genom ett annat förfarande skulle bättre betästat sin position och undvikit förödmjukelsen af ena sen undfallenhet för en opinion, som de förut trotsat. Vär utrikes politik har, efter sin bekanta cessionsansökan förlidet år, lefvat i anspräkslös tillbakadragenhet; såväl den iasom utländska pressen har kastat det tyst medlidandets slöja öfver dess pelites miseres. Tyvärr har denna ro som, eft: r en ohjelp ligt misslyckad debut, på gamla dagar och i små omständigheter är så önskvärd, blifvit störd dels genom Vossische Zeitungs indiskretioner om baron Adelsvärds diplo matiska energi dels genom redaktionsombytet i Posttidningen, hvilket nu som bäst kommenteras i utlandets blad, förmodligen med biträde af någon härstädes befintlig, under ryska auspicier inrättad, fabrik för nyttiga lögner. Fara värdt, att älven rikets ständers konstitutionsutskoit ej kan besegra en helt naturlig nyfikenhet att lära känna fortsättningen och ätminstone ?början af slutet? ä de diplomatiska handlinvar, hvilkas första afdelning år 1863 tilldrog sig så mycken uppmärksarahet och hvilkas offentliggörande då till och med var i stånd att influera på ett annat rikes politik. Reformkomitn har inför justitie-stateministern redogjort för sin verksamhet och dess resultater samt mottagit hans erkännande, att de eednare, om hvilka de 63 v00 underskrifterna å adressen ull konungen bära vittnesbörd, öfverträffat hans förhoppningar och ådagalagt, att det kungliga förslaget till represeniationens ombildning eger öd af nationens allmänna mening. Rikligt har den officiella vältalighet, som hägnas af grundlagens bud, flödat vid det nuvarande riksmötets början. Väl ha kri ikens skördemän redan gätt sköflande fram jfver denna irodiga vegetation af tal och svar och söt-ura komplimanger, men rikelomen var dem för stor, så utt nägra småsmulor ännu återstå för en efterkommande xplockare. Om vi räknat rätt, bar riksdagens böran illustrerats af inemot femtio tal. Vi kunna ej precist säga, hur mycket det nö et kostat landet, men befara ingen motsäZå lenna mogna och herrliga frukt, utan må ste låta den bli 4 om mL ande reuen, för pande 8