Aftonbladet – 26 oktober 1865, sida 3

hedersbetygelsen icke afgifvits inför D. M., derföre att högst desamme, då de åka i täckt vavn, icke bliivit igenkända af de mötande. Soldaterna anmanas att i tvifvelaktiga fall afgifva de föreskrifna hedersbetygelserna för hvarje täckt hofvagn. Detta kongl. wirtebergska påbud, hvilket verkligen — vi måste uttryckligen an märka det — icke härstammar från medel tiden och ej heller från Kina, utan blifvit denna höst 1865 proklameradt i det sköna och beskedliga Stuttgart, har öfverallt väckt den största öfverraskning. Sjelfva Kreuzzeitung i Berlin anmärkte, att man i Wirtemberg tycks söka konungadömet der det icke finnes. Berättelser frän södra Tysk land meddela, att den stuttgartska hbefolkningens fysionomi betydligt förändrat sig på ett är. Drottning Olgas, kejsarens af Ryssland syster, inflytande har nu blifvit ännu mer öfvervägande, än det var då hon var kronprinsessa. Ett svalg mellan militären ch civilståndet, något som man förr ej visste af, har nu blifvit infördt. Folket talar i sin naivitet om Schwabens russificering och träffar dermed säsom vanligt spiken på hufvudet. Teaterdirektionen vägar icke längre uppföra Schillers Wilhelm Tell, emedan scenen med hatten, som helsas, af folket, skulle kunna gifva anledning till en demonstration. Analogien emellan denna hatt och hofekipagerna, som måste saluteras, äfven om ingen sitter i dem, ligger allt för nära. Det anmärkes vid detta tillfälle, att drottningens åkdon ger anledning till mycket tal. Hennes M:t begagnar nemligen icke ett vanligt hofekipage, utan en rysk yalakaleseh med en kossack på kuskbocken. De goda schwaberna förarga sig dagligen jfver denne skäggige ryss, och gatpojkarne ha redan besjungit honom i en visa, hvars refräng är: Lusst den Kutscher fahren! Det vilja vi äfven göra. Det saknas föröfrigt äfven på andra trakter i Tyskland icke excesser i hofetiketten, om de också endast ha en omätlig servilism att tacka för sitt upphof. När kronprinsen och kronprinsessan af Preussen för någon tid sedan skulle besöka Bodenthal i Harz, spärrades dalen för a!la andra besökande, jag vet icke på hvilken ceremonimästares befallning. Kronprinsen undrade öfver den djupa ensligheten, hvari han såg sig försatt, och när han erfor orsaken, uttryckte han kraftigt sitt misshag. Ännu obehagligare måste en annan tilldragelse ha varit för prinsen och prinsessan Vietoria under deras Harzresa. Då de de första dagarne i Oktober bestego berget Brocken, blåste der såsom vanligt denna kalla vind, som mer än något annat förskaffat. det nordtyska Rigi ryktet att var ett tillhåll för hexor och koboltar. Mot aftonen ankom ett sällskap af trötta och genomfrusna turister, bland hvilka äfven flera fruntimmer befunmno sig, och ville stanna