Aftonbladet – 21 oktober 1865, sida 3

) Sålunda berättar hr Broman t. ex. följande lilla Milnchhausiad: Vid öfverfarten öfver en större kärrsjö, rå: kade en dalkarl uti ett mindre angenämt sällskap af en större hop vargar. Han märkte enast att de ville anfalla hans häst; men han var ej rådlös. utan sijelpte straxt ned ett större kar af lasset, tog sin yxa uti handom och började grymta likt en gris, hvarigenom han afvände deras uppmärksamhet ifrån hästen. Vargarne började nu att krafsa under karet och sticka sina tassar derunder, dem karlen med sina kraftiga yxhugg lyckligt amputerade. att de flesta af dem blefvo oförmögna att springa. Sedan de fått smak på hvarandras blod. började de en: strid? sins-emellan på lif och död. Emellertid satt kar-: len trygg uti sin väl hopfogade skottkoja, tills 18 Fr stjelpa om sitt lyckliga kar othpatka det med step Varsar.? yt ep i des till haps fördel, och han fick.