Aftonbladet – 16 oktober 1865, sida 2

och såg ut att vara vida mindre beredd till strid med verlden än då mr Gervoise förde Beatrice till Carnoosie. Hon mottog miss Gordons budskap med ett halft föraktligt: Hvad vill hon mig?4 John svarade, att det skulle miss Gordon sjelf säga henne samt erinrade mrs Scot om att deras unga herrskarinna ej tyckte om att vänta. Mrs Scot log, vände om ett nytt blad i sin hufvudbok och började en ny summering. Det der lär hon nog få betaldt fört, tänkte John och skrattade godt för sig sjelf. Derpå gick han med ett berömvärdt nit tillbaka och sade att mrs Saot hade brådtom, men att hon snart skulle infinna sig, en unierrättelse, som Beatrice mottog så lugnt, att Juhbn gick helt snopea sin väg och började nästan tro att mrs Scot icke skulle få någon skrapa. Mrs Scots räkenskaper voro invecklade. Det drog nära en half timme innan hon ick slut på dem. Då hon slutligen tick dem att gå ihop på öret, slog hon ihop bo ken, låste in den i pulpeten, låste dörren, stack nyckeln i fickan och gick utför trappan till biblioteket. Miss Gordon satt och skref. Utan att se sig om sade hon: tVar god och vänta litet, mrs Scot, jag har strax slutat. Hon lät icke mrs Scot vänta länge, ty efter ett par minuters förlopp vände hon sig om på stolen och sade: Mrs Scot. hur länge har mr Antony Gervoise utan min vetskap vistats i detta hus? Två timmar, skulle jag tro. Två timmar! Och han bar inte sofvit och bott och ätit här sedan två veckor? Inte efter hvad jag vet, åtminstone.ft Hör på, mrs Scot; om ni inte vet hvad som försiggår här i huset, och om ni kän