Aftonbladet – 10 oktober 1865, sida 2

lerson till biträde såsom förhörande advovat, hvaremot hrr Sidney och Waters äro dvokater ät de 8ex anklagade, som inställles första dagen. Fyra at dessa tillhöra reckobladet Iris h Peoples redaktion, den emie är skräddare och den sjette författare. Mälet handlägges i en ar polishusets små alar. Auklagelsen gär ut på högförräderi, när det genom handlingar är styrkt, att de illtalade tagit del i eu sammansvä jning ör att alsatta drotiningen och införa en epublik på socialistisk grundval. De bevist — yttrade bland annat åklagaren — hvilka jag skall framlägga för er, på det I vå grund af dem må kunna förordna att le anklagade skola åtalas inför assisdomtolen, skola för er afslöja en plandning af lälighet och därskap, hvarpå man sällan aft exempel. Iuru föga regeringen än bevöfde vara bekymrad för utgången af en iylik summansvärjning, har hou dock till och med i den jtauttigare irländska befolkingens iotresse ansetl för en pligt att ippiräda mot dopsamma; ty upproret kulle börja med mord å alla rika, det vögre katolska presterskapet inbegripet, och n lika fördelniog af den fasia egeudonen förespeglades de fattigare klasserna såsom lockbete. Till planens utförande ervöllos penningar från Amerika (5000 på le sista båda veckorna), anskaffades vapen, illverkodes lansar och värivades rekryter itomland Såsom ammansvärjningen upp vilves en ännu icke häktad person vid mama Steph hvilken i tjugu är utsäu rvöglörräderiets trö i landet, deltagit i 154! irs rörelse samt varit med om att anstifta Fenixsammansvärjnivgen (1559). Organen ör den feniska lärans spridande och ullika len kärna, omkring hvilken sammansvarjningen skulle samla sig, var tidningen The rish Peopie, hvars redak: ör och medarbeare kunde betraktas om den exekutiva medelpunkten för organisationen i Irland, och Stephens har sätt i nära förbindelse ned dem. Den ed, som togs af de inträlande medlemmarne, var en åt den irländska repubiken gången trohetsed samt eit fe vt ovilkorlgi Oy da de högre offiecrarbefallningar och i hvad ögonblick som relst vara beredd ait gripa till vapen?. Den som lyckades förmå ett visst antul rekryter ut allägga eden, erhöll en vy mili k r; den, som unskauffude ett ännu störr al, hade anspråk på högre rang. Ge iom boksiölverna A B och C ätskildes unggraderna. Akligaren framlade en stor korrespondens mellan flera cheler för röeelsen i bref, som erkände mottagandet af yeuningaur eller vexlar från Amerika eller nnchöjlo beställnivg om leverans af et iuntal lanssepeisar. En enda sammaunsvuren all ha ullverkat mer an 2009 sådana unsspetsar. Aklogaren anmärkte, att förröret blott var törberedunde, emedan domen skulle utkunnas af en annan domstol. Till slut upplästes två handlingar, hvilka spioen eller angilvaren Pierce Nagle beedigat såsom hufvudsummanp uf sina uppgifter. Denna Nagle är infödd irländare, men har en tid uppehållit sig i Amerika, hvarest un bivistat feniska sammankomster; när van återkom till Irland, fick han anställning på Irish Peoples tryckeri. Sedan n annan angilvare, en f. d. soldat, Lhitvit vörd, uppsköis målet till annan do ve. En korrespondent i Newyork meddelar i Pimes åtskilliga upplysuingar om den fe ka rörelsen i Amerika. Han beräknar, de upplysningar han erhållit dels i onlisen, dets på andra häll, feniernas antal Förenta Swaterna till minst 300 000. Men le äro icke allenast många, de äro ika, försäkrar han, Staden N wyor le tenisku ehelerua indelad i distrikter, och hvarje sådant distrikt hållas möten hvarje cka, och regelbuvdna peuningbidrag uppväras af medlemmarne. De sålunda ervillna penningarne användas till inköp af vapen eller skickas till Irland; en stor del lersl gär likväl i fickan på en varelse, som enierna kalla hutvudeentern? och hvilken r hka osyrlig för vanliga dödliga som lapans Mikado. Fenierna tro sig va:a tiläckligt starka för att befria Irland. Tiduingarne i Newyork styrka dem varmt och ippmuntra dem i deras förehafvanden, dels medan de tro, att det skull väcka förurgelse i England, och dels derför att de cke väga stöta sig med sina bästa kunder, rländarne. Det romersk katolska presterapet i Newyork gör deremot allt hvad let kan för att afstyrka folket från dess ;rottsliga och dåraktiga pl.ner. Men det yckes sakva maktatt förhindra fenianismens pridving och råkar ofta i svåra konflikter ued sina församlingar för Jtörsöket att öra det. Från den aflägsnaste vestern insändas ,enningbidrag till den allmänna fonden frän rländska utvandrare, och i hela Illcoi:, ndiana och Mis-ouri — ja, i nästan alla taler — hållas veckomöten. Korresponlenten hade nyligen bivistat ett sådant aöte i Newyork. Två tredjedelar af samingen bestodo af qvinnor, och förnämsta alaren var äfven en qvinna — en temligen mutsig och rödbrusig qvinna, som var nycket talför, entusiastisk och bitande, Jufvadsumman af hennes tal — elier, säsom on kallade det, oration — var att Eogland båste sopas bort från jordens yta, samtatt merikanarne och irländarne tänkte bjelpas t att göra detta. Hennes åhörare ropade ravo med abandon och erlade sedermera ned synnerlig tfägned sina skärivar till fonn, Det är ingen hemlighet med dessa iten; tvärtom tycka fenierna alitid om flentlighet. Fenierna använda äfven sina eligiösa ceremonier såsom ett medel till olitiska dewonstrationer. Korresponderten lötte en dag händelsevis en läng pruceson af dem på en af Newyorks gator. De