Aftonbladet – 7 oktober 1865, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Rättegång mellan ett norskt och ett svenski rederi. I början af detta år omnämndes i denna tidning ett mål, anhängiggjordt vid rådhusrätten i Gefle och angående ersättning för skada, som gefleskeppet Tyton och norska skeppet Hebe lidit vid sammanstötning, under stark tjocka i Kattegat, nära Trindelens fyr, morgonen den 15 Oktober 1863. Målet instämdes af hufvudredaren för norska skeppet Hebe, apotekaren Lars Nielsen i staden Grimstad i Norge, jemte befälhafvaren å nämnde fartyg, kapten Lars Aanensen, emot redaren för skeppet Tyfon, handelsfirman -A. Berggren komp. i Gefle genom vice konsuln Carl Ruver, jemte befälhafvaren å skeppet Tyfon, kapten G. M. Steiometz, hvarefter svarandena å sin sida uttogo genstämning, Då målets utgång torde vara af intresse, särdeles för sjöfarande, meddela vi här nedan Gefle rådhusrätts uts.sg: Rådhusrätten har detta mål i öfvervägande tagit; finnande, enär parterna å begge sidor påstått, att den skada, för hvilken ersättning fordras, åkommit i följd af uraktlåtenhet å andra sidan att iakttaga gällande föreskrifter dels för npptliokande och tillkännagifvande af fara för ombordläggning, dels huru, under förutsättning, att sådan är på färde, med fartygs manövrering förhållas skall, det har rådhusrätten följaktligen att pröfva, om i någotdera af dessa afseenden befälhafvarne på skeppen Hebe och Tyfon felaktigt eller försumligt sig förhållit, eller ifrågavarande sammansegling må tillskiifvas omständigheter, de der af de seglandes görande eller låtande icke berott. Nu, alldenstund hvad af hufvudkärandena i förstnämnda afseende åberopats icke utgör bevie, att, på sätt påstådt blifvit, befälhafvaren på Tyfon icke skulle hafva användt den vaksamhet eller vidtagit de anordningar honom ålegat till upptäckande af fara för ombordläggning, och uraktlåtenheten att å Hebe begagna misthorn till signalljud, vid det uppgifna och obestridt lemnade förhållande, att fartyget vid iden, då författningen om misthorns användande