Aftonbladet – 6 oktober 1865, sida 2

cie, ditt dumhufvud! Och ru, vill du ta ditt förnuft tillfånga och erkänna hvad du har mig att tacka för? ?Jag har er att tacka för en outplånlig sorg?, svarade Gilbert i sitt hjertas bitter het, ty Lucie har blifvit uppoffrad åt er äregirighet. Om hon inte egde Beatrices värde, så häftade åtminstone inga vanärande vilkor vid hennes egande. Om jag inte älskade henne så som jag älskar denna min enda kärlek, så kunde jag åtminstone ha egt henne med frid och ära.? Dumheter!? sade mr Gervoise kallt; du är lika litet vanhedrad genom att gifva mig Carnoosie och din skuldförbindelse, som jag genom att ge dig Beatrice. Om du älskar henne så högt som du säger, så .r hon sannerligen den större skatten af de två. Men låt oss inte tala mera härom i afton. Sof på saken och fatta ditt beslut — du känner mina vilkor.? Och Beatrice?. sade Gilbert, thvad har Beatrice gjort att hon skall lida? Hvarför skall hon, stackars barn, plågas och marteras derföre att hon har den olyckan att vara rik?? Ja, låt bli att plåga och martera henne?, sade mr Gervoise lugnt; ?hon har fullt upp med penningar, så snart hon blir myndig. Du har gjort henne passioneradt förälskad i dig, och jag hoppas du inte är nog grym att vilja öfverge henne. Hänskjut saken till henne sjelf, om du så vill — hon väntar derute på terrassen — så får du se om hon inte ofstår halfva sin förmögenhet och tio Carnoosies hellre än hon afstår från sin älskare. Gilbert gaf sin far en skarpt förebrående bliek, men mr Gervoise mötte den med et lugn; åen ölycklige unge mannen