Aftonbladet – 6 oktober 1865, sida 2

svikit polisens förväntan. Så vigtiga voro emellertid Warners tjenster och så hastigt hans avancement i den fenianska armån, att han på ett enda år steg till öfverste, en plats, som i förteckningarne öfver sällskapets medlemmar betecknades med ett till namnet lagdt A. Olyckligtvis gaf dock denna höga plats honom ingen lön, och för ett fjerdedels år sedan måste han derföre söka sin tillflykt i ett arbetshus. Det talar icke till förmån för pålitligheten af hvad som berättas om de stora fonder, som från Amerika stå till foniansällskapets förfogande, att man låtit en sådan man som öfverste Warner bli qvar i arbetshuset trots hans enträgna begäran om hjelp af brödraskapet; efter hans egna uppgifter är det brist på penningar, som förmått honom angifva sina medbrottslingar, som för närvarande befinna sig i fängelset i Cork. Så vida man kan lita på hans uppgifter, ha möten fyra gånger i veckan hällits i Gearys hus i Cork, vid hvilka en man vid namn Donovan hållit föredrag i ingeniörvetenskapen och om rekrytexercisen. Donovan gaf också undervisning i patrontillverkning och gevärsexercis, och Warner säger sig ha sett 400 man på en gång samlade till militäröfningar i stadens grannskap. Allt detta har mycket tycke at ett försök till högförräderi, men om man tänker på resningarne i Italien och Polen eller till och med den irländska rebellionen år 1798, blir det till följd af de fenianska hjelpmedlens nästan löjliga otillräcklighet i förhållande till ändamålet svårt att med allvar diskutera den förmodade komplotten, på samma gång som lättheten att erhålla rekryter och de sammansvurnas dumdristighet att nästan öppet arbeta på sina planers befrämjande å andra sidan tyckas tala för en motsatt uppfattning af saken. Den mening, som från somliga håll förnummits, att den fenianska rörelsen skulle vara en resning af det celtiska elementet mot det sachsiska, ogillar Times. Hvad fenianismen:snarare bevisar, anser tidningen vara, att inflytelserna al utvandringen till Amerika nu börja reagera på Irland. Ingen irländare kan begripa, huru det kan vara rättvist, att en man, som kan göra sin lycka i Amerika, skallilrland nödgas lefva i en torfhydda. Små arrendatorer och hönder bekomma från sina slägtingar i Amerika bref med lysande beskrifningar af den lycka och det välstånd, som en republikansk förfat:ning skänker dem, och draga deraf den slutsatsen, att republiken äfven i Irland skall skapa en ökad befolkning, fy!la deras fickor och skänka dem deras gårdar till egendom samt afskaffa polatessjukan. Följaktligen måste man der börja med landstörvisning och konfiskation, och då jordegarne till största delen äro af sach härkomst, får den tillämnade resningen lätt utseende af ett antisachsiskt korståg; men it detta är blott medel, genom hvilka man tror sig kunna uppnå ett bestämdt syt.emål, och det är antagligt, attsack som sådana ingalunda äro ntes inträde i feni gda från iansällskapet. I sjelfva verket innebär fenianrörelsen :aed alla sina afvägar flera elementer till en egentlig social omhvälfning än någon af de förra rörelserna i Irland, Den är riktad mot all ligen beståndande myndighet och går löst likaväl på den katolska hierarkien som på de protestantiska institutionerna. Denna egenhet gör den i viss män betänkligare, ty under det den erligen samlar alla, som ha något att förlora under den lagliga ordningens fena, vinner den just gekom sina förderfliga läror anhängare bland missnöjda och orostiftare ar alla trosbesännelser och ialla lefnadsställningar. Man kan väl skratta åt sådana rykten, som för en kort tid sedan blefvo trodda på Liverpools börs, och vi hysa ingen fruktan för en feniansk armada, Isynnerhet sedan moderllskapet i Amerika jått kunskap om sina fribytare-emissarier MCaftertys och OConrells öde, men det skall onekligen taga tid utt utrota den surdeg af amerikanska ideer, om nu blfvit sammanknådad med det kroiska missnöjet i Irland.