Aftonbladet – 3 oktober 1865, sida 3

Stookholms stadsfullmäktige ade sammanträde i går afton under öfverståtvållarens ordförandeskap. Vid föredragning af seredningsutskottets utlatande, angående ordande af de lastighetsegarne särskildt äliggande ommunalutskylder, begärdes betänkandet på ordet, för att först om minst en månad till atrörande företagas. Detta skedde på framställing af hrr Nycander och Hierta, som ansägo iden mellan betänkändets utdelande och dagens sammanträde ha varit allt för kort för att taga letta vigtiga ärende i öfvervägande samt hinna ätta sig in i alla förhållanden, som rörde denna ingelägenhet: . . . rägan om ett nytt fullständigt läroverks inättande i hufvudstaden kom härefter under beandling och de.om utspann sig en läng och sanska liflig diskussion. Såsom vi förut omnämnt, har beredningsutskottet tillstyrkt, att stadlsfullmäktige skulle åtaga sig bekosta byggandet af ett nytt läroverkshus, med vilkor att rikets ständer bekostade de för skolan erforderliga lärares löner, hvarjemte utskottet ansett skolan böra inrättas efter den nya elementarskolans metod. Hr Hierta redogjorde för hvad som förekommit vid frågans behandling hos skoldirektionen samt lade vigt på, att man uttalade sig för den nya elementarskolans metod, emedan han ansåg att denna skola lemnat särdeles goda resultater, och det vore en allmänt erkänd sak, att ynglingarne der icke ledo af den öfveransträngning, som gjorde sig gällande i andra skolor. Hr Hierta förordade för öfrigt bifall till motionen, framhållande det tvingande behofvet af ökadeundervisningsanstalter för hufvudstaden, och motionären hr Wretman yttrade sig i samma syfte. Mot dem uppträdde hr Lindhagen, anseende denna fråga böra uppskjutas, för aw få hufvudstadens undervisningsanstalter ordnade i ett sammanhang till ett organiskt helt, helst på beredningsutskottets bord hvilade ett förslag härom. Att göra den ena eller andra metoden till vilkor för ett läroverks inrättande ansåg hr Lindhagen dessutom olämpligt, ty metoderna vexlade och deras större eller mindre indamålsenlighet vore hufvudsakligen beroende af läraren. Ansåge man nya elementarskolans metod så förträfflig, innebure det en grof orättvisa mot barnen i de andra skolorna, att icke också de erhöllo undervisning efter denna metod o. 8. v. Talaren yrkade för sin del åter. remiss, för att detta ärende måtte behandlas i ett sammanhang med frågan om kommunens skyldighet att bygga läroverkshus och ordna undervisningen i allmänhet. Hr Walenbera önskade, att man måtte kunna bereda ökadt tillfälle till undervisning, så att ingen skolpilt behöfde stanna utanför dörrarne i brist på utrymme, men höll för lämpligast, att man icke uttalade något absolut omdöme om den eller den metodens företräde. Talaren trodde att nya elementarskolan varit en mönsterskola, men att den numera lefde på krediten. Hade direktionen öfver nya elementarskolan någon tid öfrig så borde den användas till att utöfva ett närmare inseende öfver den skola som redan finnes. I syftning att stadsfullmäktiges beslut ej skulle innebära något omdöme till förmån för nya elementarskolan och således till nedsättande at stadens öfriga skolor föreslog hr W. redaktionsförändringar som sedermera med 42 röster mot 35 antogos. Hr fherta replikerade hr Lindhagen, anmärkande att det alldeles icke vore fråga om att spika fast nya elementarskolans metod vid det nya läroverkshusets väggar, men att det alldeles icke skadade att påpeka den metod, som 1 allmänna tänkesättet vunnit insteg, såsom varande den hittills fördelaktigaste vid undervisningen, emedan den förekom öfveransträngning, anseende hr Hierta ett sådant uttalande väl behöfligt, helst den ga.mla slentrianen ännu hade så kraftiga försvarare hos skolans närmaste målsmän, att till och medl rikets ständer hos dem mött bestämdt motståmd i fråga om ganska obetydliga förändringar. Hr Tempelman understödde motionen, framhålllande det trängande behofvet af flera nya läroverk i hufvudstaden, hvilket ingalunda afhjelptes på det sätt, att man uppskjöte detta ärende, för att behandlas i sammanhang med det på beredningsutskottets bord hviiande förslaget om undervisningens ordnande i sin helhet för hufvudstaden, hvilket förslag ginge löst på en million och sålu vore förbehållet framtiden. Frågan huruvida kommnnen hädanefter hade skyldighet att sjelf bekosta läroverkshus eller icke, vore långt för detia afgjord, ty då rikets ständer gått än på att bevilja förökadt anslag till lärarmes löner, hade detta skett med uttryckligt vilkor att kommunen hä