Aftonbladet – 3 oktober 1865, sida 3

danefter sjelf skulle bekosta läroverksbyggnader. Hvad slutligen anginge åtskilliga af föregående talare gjorda anmärkningar derom, att metoden i nya elementarskolan icke nu vore densamma som för 30 år sedan, så bestred hr Tempelman detta, visande att grunddragen vid undervisningens meddelande alltid varit desamma. Hr Dalman ansåg stadsfullmäktiges öfverläggning ej böra sträcka sig till diskuterande af den eller den metodens företräde, liksom det i hans tanka vore mindre lämpligt att göra någon metods töljande till vilkor för inrättandet af ett nytt läroverk. Hvad sjelfva saken deremot anginge, eller ett nytt läroverkshus behöflighet, vore ju alia som yttrat sig öfverens derom. Hr Weser understödde äfven motionen, anseende behofvet af ett nytt läroverks axiomatiskt; yttrade sig för öfrigt öfver de olika metoderna, visande hurusom rikets ständers beslut i denna del ännu icke vore genomfördt, utan hittills stannat vid en halfhet, samt fäste slutligen uppmärksamheten på att Södermalm nu hade snspråk på att få ett läroverk samt att stadshuset möjligen skulle kunna apteras dertill. Hr Lefi:r, som ansåg stadsfullmäktige ej vara rätta iorum för diskussion om undervisningsmetoder, ämde i hr Lindhagens åsigt, och sökte för öfrigt gendrifva beskyllningen, att lärjungarne i de gamle skolorna öfveransträngdes, omnämnande reger gens sednaste åtgöranden till förekommande häraf. Tal. bemötte för öfrigt hr Hiertas anmärkning om de gamla skolornas slentrian, framhåällande hurusom i dessa en allt större och större ifaktighet visade sig, samt att den metod, som i dem följdes, äfven ätnjöte stort förtroende, hvilket ådagalades deraf, att äfven dessa skolor voro öfverfylida.. Emot stadshusets apterande till läroverk invände tal., att det vore beläget vid en allt för starkt trafikerad gata. Sedan flera af hrr stadsfullmäktige yttrat sig, alla förordande behofvet af en ny skola, men uttalat delade meningar om lämpligheten att fästa såsom vilkor vid läroanstalten, att den skulle inrättas efter nya elementarskolans metod, uppträdde frih. Fock, som antydde faran af att vänta med ett nytt läroverks uppförande, tills frågan om hela Stockholms undervisningsväsendes ordnande blefve utredd. Vore behofvet af en ny läroanstalt trängande, och derom voro ju alla ense, så måste det fyllas. Man hade talat om organisk enhet mellan alla hufvudstadens läroverk, men detta uttryck kunde hr Fock ej rätt förstå. Enligt hans tanka hade högskolorna knutarne till denna organiska enhet i sin hand. Någon fara ansåg han föröfrigt ej ligga deri, att olika metoder följdes; det vore snarare nyttigt, att dessa fingo frottera sig med hvarandra; att afgöra hvilken metod vore den bi hade sig icke så lätt. Han bar aktning för alla metoder, anseende. att en nitisk och skicklig lärare, som undervisade vare sig efter gamla eller nya metoden, kunde befrämja bildning och upplysning. Man hade säsom bevis på, att de gamla skolornas -metod vore bra, anfört att de äfven voro ötverfyllda af lärjungar. Detta vore sannt, men om utrymme. funnits i nya elementarskolan, tviflade han dock på, utan ätt vilja nedsätta någon af de ganila skolorna, att så skulle vara fallet. Man hade sagt, aut K. M:t egde att bestämma metoden, men då stadstullmäktige släppte till penningarne, kunde talaren ej finna dem öfverskridå sin befogenhet, om de uttalade en önskan, att den metod, hvilken förnämligast vunnit allmänhetens förtroende, måtte tillämpas vid det nya läroverket. Man hade sagt, att man beginge en orättvisa mot alla de barn, om nian ansåg nya elementarskolans metod bäst, hvilka icke blefvo undervisade efter densamma, men hyste man en sådan åsigt, borde man också frukta att anställa skickliga lärare, ty man beIginge då en lika stor orättvisa mot de barn, som icke komme i åtnjutande af deras undervisning. Tal. slutade med att förorda bifall till ntlåtandet oförändradt. Vi hafva endast kunnat antyda den riktning, hvari den långvariga och litvade diskussionen fördes, som slutade: med ätt stadsfullmäktige med 42 röster mot 35 biföllo beredningsutskottets hemställan, endast med den förändring i redaktionen, att såsom en modifiering i uttrycken ordet helst skulle inflyta framför orden: inrättadt i liket med nya elementarskolans metod, samt att de ord, som röra uppdragandet åt direktionen för nya elementarskolan att ordna den nya skolans verksamhet, kulle utgå. Efter denna frågas afgörande. förekom en annan, som i mer än 2 timmar tog fullmäktiges uppmärksamhet i anspråk. -Denna fråga gällde påoch tillbyggnad at kuthnsanstalten på Kungsbolmen. Som detta tirende efter tre voteringar återremitterades, och således ånyo förekommer till behandling hos stadsfullmäktige, torde det icke I vara behöfligt att nu upptaga i vårt referat den I grundliga diskussion; som föregick återremissen. Flera läkare deltogo i diskussiocen, men hyste l olika åsigter i ämnet. I ett fall tycktes de dock öfverensstämma, eller: deruti att olämpligt vore, att boställsrum skulle åt jöfverläkaren vid kurhuset beredas. f 4 Frågan om en zbologisk trädgård, föranledde äfven en kort debatt. Beredningsutskottet hade me: anledning af brukspatron Grills donation för ändamålet hemställt, att vetenskapsakademien måtte anmodas meddela uwtreining angående ämpligaste omfattningen och anordnandet afen sådan trädgård m. m. vid hutvudstaden. Hr Lilliehöök ansåg lämpligt. att Stadsfullmäktige inom sig utsågo delegerade för att med andra delegerade af akademien öfverläggå härom. Hr Wallenberg sade sig ha-deltagit i Bberedni utskottets förstag :och uppfattat dess heins endast såsom ett höfligt atböjaride: af en så kostbar anläggning; mof åtgärder, som kunde tydas derhän, nen ville åtaga sig kostnaderna för ä Hr Lilliehöök fann besynnerligt att lat förorsaka akademien så mycket onödigt besvär, om en sådan afsigt, . som hr Wallenberg nyss uttalat, legat under utskottets hemställan, och trodde att man gjort bättre i om man då sagt detta rent ut. — Hr Stråle bestred, att åtminstone hans och de öfriga utskottsledamöternas afsigt varit sådan: tvärtom hade man önskat, att en dylik trädgård kunde komma till stånd, men man hade undvikit allt, som kunde giiva anledring till det antagande, att kommunen nu ville åtaga sig kostnaden derför. Någon modifiering i ordalagen uti utskottets hemställan ansåg hr Stråle böra ske, så att akademien ej för närvarande måtte göra sig för stort besvär, utan endast, såvidt ske kunde, företaga en utredning af frågan om ungefärlig beräkning af kostnaderna rd derför. Ordföranden tillkännagaf, att han hade sig bekant, det H. M. konungen hyste stort intresse för saken samt att genom konungens tillgörande om några dagar vore att hitförvänta från Hamburg en vid dervarande zoologiska trädgård anställd sakkunnig man, för att meddela erforderliga upplysningar i ämnet. Enligt ordförandens låsigt, hade för öfrigt denna fråga kommit på afvägar. Den vore icke en kommunens angelägenhet, utan hela landets, enär dess allmänna nytta 3 I väl svårligen kunde bestridas. Genom natt ärendet nu åter remitterades till akademien, komme det åter i rätta händer. För öffigt redogjorde ordföranden för tillkomsten af zoologiska trädgårdar i andra Europas städer, af hvilka flera, som vore mindre än Stockholm, hade sådana, åvägabragte genom enskild företagsamhet och allmänt understöd. Fullmäktige beslöto att en hemställan till akademien skulle göras i hutvudsaklig öfverens: stämmelse med utskottets förslag. 11 Till brännerivittne vid ett i bufvudstad IS I innevarande höst ull bränning anmäldt bk i, 1 Ttillhörigt traktören Bergfalk, utsågs g!asmästaren ! I Heidtman och bestämdes hans arfvode till 2 rdr I lom dagen Ma eve eb se 1 MRI PI Mt MILE cl