Aftonbladet – 25 september 1865, sida 2

slaget återstående 11,310 rdr, som, ehuru förslagsvis anordnade till vissa vägförbättringsföretag, dock synas icke komma att utbetalas under den för anslaget bestämda tid, som tilländalöper år 1866, skola förblifva anslagne till samma ändamål under ytterligare 3 år och företrädesvis få användas för de vägörbättringar, till hvilka dessa medel redan blifvit förslagsvis bortifna. Eg Till öfriga vägförbättringar inom länet anslås af bränvinsförsäljningsmedlen 3000 rdr årligen under 3 år, räknade från 1867 års början. Det slutliga afgörandet af sjukvårdsfrågan uppsköts till nästa landsting. Till ledamöter i den beslutna nya komiten för sjukvårdens ordnande valdes dr G. Lundqvist, friherrarne G. af Schmidt och H. Palmstjerna, kammarherren N. A. Wattrang och bruksegaren C. H. Ekstrand; samt till supplehrr C. G. Indebetou och A. Billjer.. som understöd åt badlasarcttet vid Bie beslöt landstinget utt tillbjuda dr Levin att tills vidare, och till en början för 5 år, mot åtnjutande af 750 rdr årligen, vid Bie vattenkuranstalt för länets räkning hålla 15 sängar hvarje termin eller 30 sängar arligen. Någon landstingsskatt för innevarande år kommer ej att utdebiteras. Jönköpings läns landsting har till fort salta undersökningar rörande mossars utdikning anslagit 1000 rdr. Till den genom generalmajor Ulfsparres donation uppstående sjukvårdsanstalt vid Ekesjö anslogs 2500 rdr för en Kång till inventarier samt 1400 rdrs årligt bidrag til sjukvårdens underhåll. I skjutstrågan erkändes principen om skjutsens skiljande från jordbruket, och ett af länsstyrelsen i Malmö uppgjordt och landstinget delgifvet förslag om skjutsens ordnande länsvis antogs med åtskilliga till en del icke så oväsentliga modifikationer såsom landstingets opinion i frågan. Kurhusafgiften bestämdes till 20 öre person. De öfriga besluten l innefattade för det mesta afslag å väckta motioner. Härigenom ha de af årets landsting beslutade utgifter, då kostnaden för länets deltagande i nästa års mdustriexposition förslagsvis beräknats till 1000 rdr, endast uppgått till 7295: 10, och de vid föregående landsting för mer än ett år beslutade, ännu qvarstående utgifter uppgå till 3500 rdr, hvadan landstingsbudgeten tillsammans bestiger sig till 10,795: 10, hvartill medel finnas utan utskrifning af särskild landstingsskatt. Elfsborgs läns landsting. Bland de af tinget fattade beslut återgifva vi, efter W. L. T., följande: Att förut beviljadt reservationsanslag af 1000 rdr till komiterade för beredande af frågor rörande vägomläggningar inom länet skulle för framtiden indragas; Att landstinget skulle hos K. M:t tillstyrka bifall till bolagets för sjön Weselångens sänkning framställning att det af allmänna medel bemälde I bolag beviljade lån å fyratio tusen rdr måtte varda till anslag utan äterbetalningsskyldighet I förvandladt; Att landstinget uti infordradt yttrande rörande skjutsningsväsendets ordnande skulle för sin del, Jelier hvad detta län anginge, afstyrka bifall till k. befallningsh. i Malmöhus län afgifna förslag i ämnet; Ait framstäldt förslag om vägoch brohållningsskyldighetens öfverflyttande på statsverket skulle lemnas utan afseende; Att sedan 2 komiteer blifvit tillsatta inom läI net för emottagande och afsändande af exportI artiklar till den allmänna industriutställningen i Stockholm år 1866, hvardera komiten skulle ega att af landstingskassans medel åtnjuta 150 rdr till bestridande af de med komitåernas verksamhet förenade kostnader. Till ledamöter i dessa I komiteer utsåg landstinget, för notra delen af I länet: majoren P. H. Melin, spegelfabrikören R. I Landqvist, bruksförvaltaren Torsell på BäckeIto h possessionaten Th. Wohlfarth: samt I för ra: W. Liedzen i Borås, landtbrukaren TT Fr. Carlberg, handl. And. Hansson i Mölneby Toch handl. N. Nilsson i Andared: I Att landstinget, hvars yttrande k. befallningsliI infordrat i fråga om indragning af eller minsk nimg i tiden för de marknader, som kunde finnas obehöfliga eller till tiden alltför långt utsträckta, skulle i sådant afseende hemställa, att I hvarje marknad måtte till tiden inskränkas till en dag; att på marknadsplatser å landsbygden blott en marknad om året måtte tillåtas, såvida ej giltig anledning till undantag från denna reel förefi mt att i stad 2 marknader om J året måtte tillstädjas. I I fråga om fattiavårdsförhållandena emellan Sverge och Norge inbördes beslöts att landstinget skulle hos K. M:t anhålla om förändrad lagstriftning i ämnet, hvarigenom blefve stadgadt: att svensk undersåte, som efter ett års stadig vistelse i Norge, derstädes komme i behof af fattigunderstöd, skall åtnjuta sådant understöd af vederbörande fattigvärdssamhälle i Norge, eller ifall icke dylikt stadgande kunde tillvägabringas, K. M:t täcktes hos rikets ständer föreslå, att sådana fattighjon, med hvilkas underhåll enskilda kommuner i Sverge på grund afk. förordningen den 15 Febr. 1855, betungas, utöfver hvad g lande fattigvårdsförordning ålägger kommunerna i I Sverge i förhållande till hvarandra, måtte varda Ja aten fi rjde i likhet med de fattiga, hvilkas rätta försörjningsort icke kan utrönas; varande i sammanhang med denna fråga framställning gjord -om åtgärders vidtagande till utröI nande om och i hvad mån enhet kunde åstadkommas i afseende på fattigvårdsväsendets ordnande inom länet, hvilken sednare framställning förklarades icke kunna till någon åtgärd från landstingets sida föranleda. Under diskussionen upplystes att unga arbetsföra personer, som i Norge söka arbetsförtjenst, måste för att erhålla fattigvård i Norge, tillhöra samma kommun i 3 lår; att sådana förhållanden som att arbetaren I stannar så länge på ett ställe höra till undantagen och att således ersättningar för dylika fattigas sjukoch fattigvård sökes af den kommun i Sverge de förut tillhört; att denna ersättning är omkring tre gånger högre än sjukoch fattigvårdskostnaden i Sverge o. 8. v. samt att hufvudsakligen de orter som ligga vid gränsen af Norge häraf äro betungade. Bokhandlaren F. A. Zettergrens motion om teckning af 200,00) rdr garantiaktier för Uddevalla— Wenersborg — Herrljunga-jernväg, som af finansutskottet bhfvit afstyrkt, blef af tinget bifallen. Tinget beslöt vidare att iramställning hos K. M:t skulle göras derom, att anslag af statsmedel, motsvarande behofvet af nödiga bidrag till inrättande af småskolor i de socknar af länet, I der folket icke af egna krafter mäktar dem un derhålla, måtte varda beviljadt; Att den vid förra flandstinget beslutna tillsynen å folkskolorna inom länet skulle jemväl nästkommande år ega rum samt länet i sådant afI seende indelas i 21 särskilda distrikter med hvar sin tillsyningsman; Att väckt förslag om utverkande af å läggande rh