Aftonbladet – 21 september 1865, sida 3

s pröfning och med jordegarens samtycke få gga ordentligt utbuskad-vch broad vinterväg d sidan af allmän landsväg, der djup snö gör ottning allför besvärlig. Hr Paykulls motion i samma ämne, om uppjelpande af slädföre å landsväg genom snökottning samt rättighet att i händelse af behof i. öppna vinterväg på sidan om landsväg, då enna är stängd, mötte starkt motstånd af åtkilliga talare, hvilka ansågo förslaget outförart. Utskottet hade ej heller förordat detamma i annat afseende, än att det tillstyrkt indstinget att låta genom konungens befallingshafvande uppmana kommunerna att sockneis öfverenskommal om saken. Vid framställd roposition blef äfven denna utskottets hemällan afslagen, hvadan frågan ansågs ha förallit. Som man finner, hade utskottet allt hittills aft den oturen att få samtliga sina åsigter ogilide. Utskottet hade onekligen arbetat ganska askt sedan föregående sammanträde, men det åg ut som ville landstinget låta det veta, att aretet blifvit ?gjordv derefter. Vidare föredrogs konungens befallningshafandes i länet skrifvelse med öfverlemnande af ongl. cirkulärbreftvet af den 24 Januari detta r, angående skjutsningsbesvärets ordnande, samt itskottets derom ingiina utlatande. Uti detta cirkulär hade K. M:t förständigat less befallningshafvande att inhemta innevaande års ordinarie landstings yttranden öfver tt af konungens befallningshafvandes i Malmöms län framstäldt förslag till skjutsens ordnande änsvis med införande at ovilkorlig entreprenad vid alla skjutsstationer mot det att de bidrag, som för sådant ändamål erfordras, skola, för den lel de ej kunna af statsmedel betäckas, utgå till ika belopp af alla de hemman inom länet, som lels redan blifvit till gästgitveriskjutsning indeade, dels kunna dertill anslås, genom hvilken itgärd äfven kungsoch kronoskjutsens utsträckning till alla skjutsningsskyldiga hemman anagligen borde blifva en följd; och var detta konungens befallningshafvandesi Malmö förslag af följande innehåll: 74. Skjutsen bör ordnas länsvis. 2 Skjutslegan bör öfver allt höjas till det af rikets ständer föreslagna belopp, men icke deritöfver; hvarvid likväl iakitages, att å de stationer, der entreprenad redan finnes, ett afIrag å det tillskott entreprenören sig betingat, ger rum för återstående kontraktstiden, motsvarande hvad den högre skjutslegan kan anses nbringa. 3. Alla skjutsskyldiga hemman, de hvilka hitills varit ifrån utgörandet af skjuts befriade liksom de hvilka såsom hålloch reservpligtiga t letta onus deltagit, skola med penningar efter örmedladt hemmantal deltaga i de tillskott, som erfordras för entreprenaders upprättande vid alla skjutsstationer å landet. 7 4. För skjutsväsendets ordnande och vidmakthållande tillsättes inom hvarje län en komite, bestående af tre personer, med underafdelningar nom hvarje fögderi. Ikomivens ordförande tillsättes af Kongl. Maj:ts befallningshafvande; dess två ledamöter af landstinget ibland egare at skjutsskyldiga hemman. Tjenstgöringstiden är we år. Hvarje år utgår en af medlemmarne, lörsta gången efter lottning. Fögderi-underafdelningaine utgöras af två ibland fögderiets skjutsskyldige valda ombud, hvaraf ett hvarje år nyväljes. 5. Komiten, hvars befattningsområde utgöres af hela länet, men som vid förrättningar inom hvarje fögderi biträdes af dess underafdelning, har att hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande väcka frågor om nya skjutsstationers inrättande eller gamlas upphörande; föreslå antalet hästar, åkdon, formän m. m., hvarmed hvarje entreprenör bör vara försedd; förbereda och bidraga till upprättande af diligenslinier, der sådant lå: ter sig göra; tillse att endast fullt behörige personer till entreprenörer ifrågakomma; upprätta och till Kongl.. Maj:ts befallningshafvandes godkännande insända entreprenadkontrakt för de stationer, der sådant utan särskildt tillskott kan uppgöras, men ä de ställen, der tillskott blifver af nöden, utlysa och, åtminstone genom en af dess. medlemmar, närvara vid entreprenadauktio: nerna, samt derefter hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande till skjutsentreprenör föreslå den ibland de bjudande, som dertill anses mest lämp lig, utan att denne ovilkorligen behöfver vara den, som gjort lägsta anbudet m. m. 6. Komiterade åtnjuta i och för verkställda re: sor skjutsersättning och dagtraktamente af skjutskassan. i 7. Skjutskassan bildas af dels statsmedel, som af Kongl. Maj:t beviljas af reservationsanslaget, dels bidrag, som af de skjutsskyldige er äggas. 8. Skjutsskyldiges bidrag bestämmes i mån a behof ar skjutskomiten, som om medlens uppbär rande gör framställning hos Kongl Maj:ts be fallningshafvande. Uppbörden verkställes af kro. nans uppbördsmän i sammanhang med krono skatterna och emot samma provision, som fö: landst nedel finnes bestämd: 9. Aila medel insättas i ränteriet och utan ordnas derifrån på skjutskomitens reqvisition. 10. Komitens räkenskaper granskas af lands. tinget, som äfven eger ait meddela decharge. Granskning af kammarrätten torde ej böra före komma. Utskottet hade med anledning häraf hemställ att ifrågavarande förslag äfven borde af lands tinget godkännas, med undantag af andra punk ten i fråga om skjutslegans höjande, hvilket utskottet ansåg böra förblifva densamma son hittills. nn Prosten v. Friesen reserverade sig deremot att några afgifter i och för skjutsningsbestyret ordnande mätte påläggas presterskapets bostäl len. Ordföranden upplyste att, enligt anställd beräkningar, omkring 50.000 hemman funno inom riket. hvilka voro skyldiga aut deltaga skjutsningsbesväret, men af hvilka 22,000 dertil ännu icke blifvit indelade, och vore nu fråg att få älven dessa till deltagande i bestridande af skjutsen. Af för handen varande omständig heter, till följd af jernbanans sträckning genor länet, kunde man ock ega skäl till den förmo dan att skjutsningsbesväret inom länet komm att i väsentlig mån förminskas. Professor W strand förordade antagandet af utskottets för slag. Hr Wadström godkände äfven utskottet hemställan med den förändring att skjutslega borde höjas till det af rikets ständer föreslagn maximum. Sedan åtskillige talare vidare yttre sig, skreds till votering, dervid tinget med 2 ja, mot 15 nej, antog utskottets gjorda hen ställan. Uti sitt. härefter föredragna utlåtande ang: lende kammarherren Paijkulls motion, om skjut ningsbesvärets ordnande inom länet, hade n I skottet afslagit motionen på grund af sitt ofva omförmälda yttrande öfver kongl. cirkuläret i den 22 Januari detta år angående samma ämn et denna hemställan aflandstinget nu go I känd.