Aftonbladet – 14 september 1865, sida 2

hennes hufvud på kudden, och hon sof lugnt och tryggt. NitTTONDE KAPITLEI. Inemot klockan åtta den följande morgonen öppnades dörren, och mrs Scot trädde in med en bricka i hander, hvarpå Beatrices frukost stod uppdukad. Beatrice hade försofvit sig. Hon vaknade först vid det mrs Scot steg in. Hon öppnade ögonen, reste sig upp på armbägen och såg halfsofvande på den swäfva hushållerskan, som tyst och affärsmessigt satte frukosten på ett Iitet fyrkantigt bord. Det behöfs inte, mrs Scotf, sade Beatriee lugnat. Jag vill inte äta frukost här. Tag det der tillbaka igen och sög till mr Gervoise, att antingen äter jag frukost der nere, eller äter jag ingenting. Men mrs Scot fäste ipgen uppmärksamhet vid hvad hon sade och dukade bordet. Beatrice log, vände sig om i sängen oc lagade sig tll att somna om igen. Mrs Scot lemnade rummet, vred om nyckeln i läset och gick ned utför trappan. Nu kommer striden mellan hungern och Beatrice Gordon, tänkte Carnoosies herrskarinna. Jag undrar just hvad det vill äga att svälta. Jag ska få känna det innan solen går ned. Chiateaubriund, som jag läste för nägra davar sedan, visste äfven bvad hunger ville säga... I densamma stad, dit han återvände såsorm ambassadör, fastade han i tre dagar och såg med uthungrade ögon in i butikerna, der födan låg synlig och oåtkomlig. Mr Gervoise ska inte hälla mig inspårrad i tre dagar, men han legar alt maten ska stå så att jeg kan taga deraf när jag vill. Jag ska få veta hvad Tantalus qva: ville säga; jog vill väl lörmoda att de kunna uthärdas. Beatrice v.r för stolt för att skygga tillbaka för den pröfnivg hon sjelf pålade sig. Hon steg npp, klädde sig omsorgsfullt och satte sig ned och läste. Mrs Scot fann henne sälnnda sysselsatt, då hon äter kom