Å a .Bref från Danmark. (Från Aftonbladets korrespondent.) I Augusti 1865. Moltzen (Heltzens vän) har rest till Galizien för att se till sina gods. Han är försedd med ett ryskt pass, hvilket tillförsäkrar innehafvaren större förmåner och rättigheter, än som eljest pläga förunnas vanliga resande, hvilket i hög grad bestyrker ryktet att han står i en intim förbindelse med den ryska diplomatien. Afven Moltzens vän eltzen står i begrepp att lemna sitt fädernesland och begifva sig till sina gods i Slesvig. Båda dessa herrar tyckas således med afsigt vilja undandraga sig pligten att vittna i de särskilda mål, som äro anhängiga inför rätta i anledni.:g af den Heltzen-Moltzenska affären. Det bref med tre sigiller, som innehäller beviset på Heltzens brott, ligger ännu oöppnadt, och som det icke kan brytas utan Molizens samtycke och han nu har gjort sig osynlig, skall det väl bli en framtidens Fredrik Barfod förbehållet att vara den första, som afslöjar den i konvolutet dolda hemligheten, när alla samtidas ben redan äro förmultnade. Männe en sådan framtidshistoriker tillika skall kunna meddela sin samtid, att konungens och Moltzens vän Heltzen, ett halft är efter det han nödgats med skam afgå ur statsrådet, åter kommit till heder och värdighet såsom konungens kabinettssekreterare? Den s. k. Generalcorrespondenz, med hvilken nu också vår tidningslitteratur blifvit efter tyskt mönster riktad, tror sig veta, att en dylik utnämning är påtänkt, och omöjligt är det icke, att konungen, hvars tyska reaktionära böjelser med hvarje dag allt starkare röja sig, kan låta förleda sig att taga ettsådant steg. danska folket. Till och med i Jutland, der hans omgifning antager att han har sitt bästa stöd, är sinnesstämningen mot honom allt annat än gynnsam. Jag företog iförra månaden en resa genom Jutland, för att lära känna tänkesättet i denna provins, hvilket man hade beskrifvit för mig såsom att, med undantag af nägra få trakter, der sådana falska profeter som Bernhard Re och Gert Winther ha förvirrat folkets begrepp, var sinnelaget hos de ?brave Jyder? helt annorlunda, än man hade skildrat det. Mot konungen rådde nemligen der på många ställen en mycket ovänlig sinnesstämning. Såsom det så olta går hos all. ogen, personifierade man tyskeriet och reaktionen i en enda man, nemligen konungen. Det glunkades här och der, att de vanärande händelserna vid Dannevirke och på Alsicke skulle ha timat, om Fredrik VII ännu suttit på tronen. Det är en obotlig skada, att dylika rysten smyga omkring bland befolkningen; ty de förlama den utan tvifvel välmenande konungens regerivgshandlingar och alstra ett misstoende mellan konung och folk, som, i fall det ytterligare utvecklar sig, lätt kan medföra de allra beklagligaste följder. I Köpenhamn och på öarne är det ingalunda bättre. Det tinnes utan tvifvel flera samverkande skäl, hvilka förorsaka den beklagliga brist på ömsesidigt förtroende och sympati, som råder mellan den nuvarande danske konungen och det danska folket. Men hufvudskälet måste dock säkerligen sökas i den onekligen mindre lyckliga omständigheten, att den danske konungen icke är riktig dansk. Konug Kristian IX är, ehurn född i det danska kronlandet S!esvig, likväl uppfostrad på tyska. Han har alltifrån sin tidigaste ungdom vistats i Danmarks hutvudstad, men det oaktadt är dock tyska hans modersmål och tyska hans familjspråk. Hans tankeDet är stor skada, att Kristian 1X har så ringa förmåga alt göra sig omtyckt af det : reaktionärt och onationelt. Jag fann då! LU —A —DP AA d AA DD FA OO kd mm AR va gång är tysk, och ehuru han redan i en temligen tidig älder blef utsedd till tronföl-jare I Dan aark, har han ännu icke förmått tillegna sig det danska språket så, att han kan tala det rent och felfritt. När konun-: gen upplåter sin mun, märker man genast hvar han är hemma, och om också det språk, han talar, kan lyckas bli kofspråk, skall det Idock aldrig lyckas bli folkets hjertespråk. Hans tal skall aldrig, till ock med om det flödar af honing ocr visdom, kunna gå till hjertat, emedan man strax märker, att det licke kommer från hjertat. När härtill kon mer, att den tron är allmänt utbredd. att konungen hyser stark sympati för allt, som är tyskt, så är det icke så underligt, att folket icke rätt kan tillegna sig den öfvertygelsen, att han är en äkta dansk konung. Olyckligt är det också, att konungen och hans ministrar ansett rätt att, sedan Slesvig var förloradt, låta civillistan utbetalas med samma belopp som förut. Men dubbelt olyckligt är det, att man nu till och med tyckes vilja göra ett försök att få civillistan ökad. Hr J. A. Hansen har i sitt bled Morgenposten på ett temligen otvetydigt sätt låtit förstå, att bondevännerna icke skulle vara obenägna att låta några flera riksdalrar tillflyta konungen, ifall han ville lemna grundlagen af den 5 Juni oantastad. Detta försök till bestickning är dock alltHör plumpt för att kunna sättas i verket. Bondeståndet förstår bättre än hr J. A. Hansen att beräkna landets skatteförmåga. Då de brave Jyder, hvilka ligga konungens hjerta så nära?, skola ha en krigsskadeersättning på inemot 7 millioner rbdilr, blir det nödvändigt att sätta ett försvarligt lås på kassakistan och blott läsa upp det, när det är absolut nödvändigt. De ofruktbara parlamentariska striderna ha åter tagit sin början i Köpenhamn. Spelet har denna gång öppnats med en af boni devännerna ingifven adress till konungen om författningssakens hänskjutande till riksEEE ERA TODD AEA