Aftonbladet – 4 september 1865, sida 2

BEATRICE. Roman i tvenne delar. AF Julia Kavanagh. Det finnes många vägar till Carnoosie, och om man lemnar det, såsom Beatrice gjorde, genom den lilla trädgårdsporten, kommer man direkte in i en vacker liten by med en knagglig och slingrande gata, låga hus och blomstrande trädgärdar framför dem, och barn, som ha en friskare färg än sjelfva blommorna, möta en i hvarje hörn. En af murgrön öfvervuxen kyrka och en liten gräsrik kyrkogärd med mänga kullar och få grafstenar, en solbelyst damm, der gäss och ankor snattra, och en liten grön gräsplan, på hvilken en tankfull åsna betar, fullända taflan, som belyses af sodens klara strålar och förhöjes genom den täta skuggan af löfverket i bakgrunden, Mänga voro de nickar Beatrice sände till höger och venster, och många Voro de nigningar hon erhöll, då hon vandrade framå med korgen på armen och sin runda halm hatt, som beskuggade det vackra, mörkt ansigtet. Beatricee handpenningar voro icke stora, men det var endast en ringa ande af dem som icke letade sig väg till invå. narne i d hus och detta visste de äf ven ganska väl. De älskade henne oc! wälsigrade henne, och detta kärleksbanc war det enda bandet dem emellan. Denna by, en föga betydlig egendom, till hörde Antony Gervoise. Den hade biifvi skild från godset Carnoosie för vid pass hun ST So A. P. vr 183-—197, 199, 201—203.