Aftonbladet – 26 augusti 1865, sida 2

gosse. Låt oss gå in i det här rummet. Härvid visade hen sin gäst in i biblioteket, och sedun han stängt dörren sade han oroligt: Nå, hvad är det för nytt ? Jeg borde ha vetat bättre, än att låta binda mig ef mr Car: oosies testamente?, sade mr Raby med on suck. 7Doktor Jones varnade mig, men jag skulle gubevars följa mitt eget hufvud. Det är rät: åt mig.? Min bäste , sade mr Gervoise helt vänskapstullt, 7hvarför skapa er sjelf alla dessa bekymmer? Om ni är svag, så är jug stark; öfverlemna alltsammans ät mig; jag kan nog bära det Mr Gervoise talade helt uppriktigt. Mr Raby hatade förvaltarskapet. och mr Gervoise medförvaltaren, mr Raby hade åtvgit sig det af aktning för den aflidne, och mr Gervose hade gjort det af tillgitvenhet för den ivivande. Båda hade gitvit efter för nödvändigheten, och båda hade gjort det med motvilja. Men ehuru mr Raby hatade sitt bestyr, ehuru han ansäg att Beatrices aflärer vöro i säker hand, och ehuru han vi-ste att det olyckliga törvaltarskupet skulle förkorta hans dugar, så kunde det likväl icke komma i fråga att han skref under den minsta papperslapp utan att först genomläsa den, och ban residerade räkenskaper till dess det -vindlade för bans ögon. Kort sagdt. ehuru han ännu icke hade gjort någon förtret, var det likväl ingen som visste när han kunde komma att göra det: och mr Gervoise, som hade en misstänksam natur, var på sin vakt. Han är pr lik en katt?, tänkte Beatrices förmyndare. 7Han är hårdt insoni nad och sitter och nickar med hufvudet; man tror sig alideles säker, och vips springer han upp och kastar sig öfver en.?