Aftonbladet – 22 augusti 1865, sida 3

Spekulationer på en upptäcktsresa till Nordpolen. I. Oaktadt Nordpolen är den ena bland de två märkvärdigaste pujistemna på jordens yta, har den först helt nyligen gjorts till ett öppet förkunnadt mål för en upptäcktsresa, sedan man vid alla föregåendes. k. nordpolsexpeditioner antingen uteslutit sjellva polen alldeles från expeditionens kosa, eller ansett afsigten att uppsöka den böra bevaras som ett slags hemhghet, hvilken ej finge uppenbaras förr än efteråt, och i allmänhet ej inverka hindrande eller störande på nordfararnes öfriga bestyr. Att formligen föreslå en resa till Nordpolen har också af många bland vår tids förnumstiga män betraktats nära nog på samma sätt, som de spanska lärdomsoch affärsljusen betraktade Columbi förslag för fyra sekler sedan. En kapten vid engelska flottan, mr Sherard Osborne, har emellertid nu haft mod nog att trotsa dylika omdömen, och öppet föreslå Nordpolen såsom mål för en upptäcktsresa. Det skedde den 23 sistlidne Januari, genom ett föredrag i Royal Geographical Society i London. Efter en framställning om vigten såväl i veenskapligt som industrielt hänseende af hvad genom en dylik resa vore att förvänta, föreslog han det i hans tanke tjenligaste sättet för utförandet. Två på bästa vis utrustade fartyg, med tillsammans 120 mans besättning, skulle afgå från England om våren nästa år 1866, så tidigt, att de i påföljande Augusti kunde hafva uppnått Baffinsvikens nordligaste ända vid Kap Isabella straxt vester om södra inloppet till Smiths sund. Här skulle det ena fartyget stanna, jemte 25 man af besättningarne, medan 95 man borde med det andra farty