Aftonbladet – 22 augusti 1865, sida 3

ti gjorde 1,s13 proc. på anläggningskostnaden ; för de då trafikerade banorna. Behållnin-I gen var såleues, i förhållande till anläggningskapitalet, i det närmaste en half proc. större det sednare året än det förra. Af 1863 ärs inkomst härflö o: Från passageraretrafiken ... rdr 1,676,340,22 godstrafiken ............ 1,169,749,54 extra trafikinkomster 20,791,81 diverse inkomster..... 22,230,72 Af sammanlagda inkomsten för passagerareoch godstrafiken utgjorde intägten för passageraretrafiken 58.9 proc. och för godstrafiken 41,1 proc. Under 1862 steg intägten för passageraretrafiken till 54,5 och för godstrafiken till 45,5 proc. af sammanlagda inkomsten för bäda. Således hade under 1863 passageraretrafiken inbringat en större, godstrafiken deremot en mindre andel af den sammanlagda inkomsten än det föregående året. Af en uppgift på medeltal i afseende å inkomsterna tinner man, att inkomsterna för 1:sta klassens passagerare utzjort 7,6 proc. af samtliga passagerareinkomsterna; inkomsterna al 2:dra klassens biljetter 43,8 proc., af 3:dje klassens 48,4 proc. och af trupptransport 0,2 proc. Går man till medeltalen tör tratiken, erfar man att antalet 1:sta klassens passagerare, både med suvälltåg och blandade tåg, utgjort endast 1,3 proc. af hela antalet, medan antalet af 2:dra klassens varit 17.5 proc. och af 3:dje klassens 80,6 proc. af hela antalet. Dessa siffror bekräfta hvad man trott sig finna vid färder på jernvägarne, att 1:sta klassens vagnar äro ganska litet anlitade och att bibehållandet af denna vagnsklass untagligen är för statens jernvägar ekonomiskt otördelaktigt. Då man finner, att i medeltal föga mer än hvar hundrade passagerare begagnar sig af 1:sta klassens vagner, är det ganska naturligt att dessa få släpas tomma genom större delen af landet eller upptagna blott af en eller ett par passagerare. Det är skada att de tabeller, hvilsa visa huru många af i tägen tillgängliga platser, som i medeltal varit begagnade (uppgående till något öfver 24 procent af tillgängliga antalet) — det är skada, säga vi, att a tabeller icke uppgifva förhållandet särskildt för hvarje vagusklass. Troligen skulle man i annat funnit, ait antalet obegagnade platser varit relativt störst i 1:sta klassens vagr Det synes således väl förtjena att tegas i öfver vägande, huruvida det icke kunde vara skäl att, i stället för bibehållandet af denna så föga anlitade vagnsklass, följa det af en enskild bana, Kristianstads, tagna initiativet, att hålla blott två vagnsklasser, eller, ifall man nödvändigt skall ha tre sådaca, om man icke skulle, mera än nu är händelsen, undvika framslä andet af obegagnad materiel ifall man använde kombinerade första och andra klassens vagnar i stället för sådana, hvilka i sin helhet äro inredda till 1:sta klass kupger. Såväl antalet som inkomsten af 2:dra klassens passagerare utvjorde 1863 en något större andel af det hela än under 1862, härrörande tydligen deraf, att de med 1863 börjande snälltågen tvungit passagerar. att begagna denna vagnsklase, då nögra 3:dje: klassens vagnar icke medfölja snälltägen. Inkomsten af 2:dra klassens biljetter utgjorde 1863 43,8 proce., men 1862 endast! 34 proc. af det hela. Antalet passagerare . i 2:dra klass var det förstnämnda året 17,5 och det sistnämnda 15,5 proc. af hela passaI. gerareantelet. Hela inkomsten af försålda passagerare-! biljetter utgjorde, fördelad på hvarje banmil, 23,833 rdr 85 öre (mot 19.834 rdr 2 öre 1862), och fördelad på hvarje person-: mil 35 öre (mot 32 öre 1862). Hela inkom-: sten Jiör godsbefordring uppgick, fördelad pr centner utan afseende å godsslag, till 281. öre (mot 21 öre 1862) och fördelad pr cent . nermil till 3,4 öre (mot 3,3 öre 1862). Hela antalet passagerare utgjorde 996,868 : (mot 763,302 under 1862) och hela qvanti; l i teten transporteradt gods, för hvilket frakt klifvit betald, 3,994,216,96 centner (mot 3.204.323.so under 1862) Emellertid hadel: hvarje passagerare rest 4,31 mil (mot 3,33 under 1862) och hvarje centner gods befor-1 drats 7,s4 mil (mot 6,36 under 1862). j Af utgifterna töllo på d Styrelsens och intendenternas i byråer sne sens rdr 141173.220 1 Banans underhåll och bevakning 675.230.10. Maskinafdelningen och förrådet 699.407,36. 1 Irafikafdelningen .........seesse0 1,981,003,61. I I Af det hela utgjorde således kostuadens för styrelsen och byråerna 7,1 procent( (mot 5,5 under 1862), för hanans underhåll c och bevakning 34,1 proc. imot 29,6 underi 1862), för trafikafdelningen 23,5 proc. (mota 27.6 proc. 1862 och för maskinafdelningen 8 ä 1 i ö t r k 8 s V 35,3 proc. mot 37,3 under 1862). Kostnaderna för styrelsen och byråerna ä samt för banans underhåll och bevakning medto o alltså under 1863 relativt större del af hela utgiftssumman än det närmast föregående året, hvaremot förhållandet var omvändt med kostnaderna för trafikoch naskinafdelningarne. Hela utgiften utgjorde, fördelad pr personvagnmil, 1,507 rdr (mot 1,541 rdr 1862) och s yr godsvagnmil 1,495 rdr (mot 1,645 rdr 1862). Beräknadt pr tägmil bade utgifterna tör!f Iragkraften år 1863 nedgått till 4,960 rdr,!t rån 5,770 rdr under 1562, likasom utgil-fi erna för parsagerarevagnarnes underhålllh ade, beräknad pr vagnmil, nedgått något, j: vemligen från T1,s00 öre under 1862 till 1,420 öre under 1863, och för bagageoch n ;odsvagnarnes underhåll från 12,200 öreln 1862 till 10,200 öre 1863. u Ännu flera intressanta uppgifter och samdd nanställningar kunde vara att ur berättel-fc en och dess bilagor hemta, men de redank neddelade utdragen ha vuxit till betyd-!o rt avmfgun ARh I nädanaa darfäöra strmain Ia