Aftonbladet – 22 augusti 1865, sida 3

Statens jernovägstrafik under år 1863 Trafikstyrelsens berättelse för 1863 ha nyss blifvit för allmänheten tillgänglig ett nytt häfte af de Bidrag till Sverges ofticiella statistik?, hvilka redan försett oss med så intressanta och vigtiga framställ. ningar rörande våra befolkningsoch nä ringsförhållanden, flera grenar af den allmänna rörelsen i landet, offentliga institutioners tillstånd och verksamhet m. m. Det är en ledsam omständighet med alla dessa utförliga statistiska arbeten, att då de erhållas, är den tid, som de omfatta, redan ganska atlägsen, en då deras utarbetande och befordrande till trycket är förbundet med ganska stor tidsutdrägt lärer man väl få allt framgent finna sig häri, åtnöjande sig med den önskan och förhoppning, att då formulären en gång äro pifua och vederbörande tjenstemän vunnit längre vana vid arbetenas anordning och utförande, tidsutdrägten dock måtte etter hand kunna något minskas och de staiistiska berätelserna komma något tidigare i allmänhetens händer. Isypnerhet mäste detta vara önskvärdt med afseende på det område hvarom här är fråga, då man behöfver känna de redan vunna resultaten för att ega ledning icke blott med afseende å ytterligare ifrågakommande jernvägsbyggnader, utan äfven med afseende å ändsmålsenligaste sättet för trafikens ordnande o. 8. Vv. En statistik öfver jernvägstrafiken under 1863 är, för en icke ringa del af de banor den rörer, ännu blott en redogörelse för de förhållanden, som kunde förete sig vid banornas första öppnande, innan ännu trafiken hunnit inledes i de nya riktningarne och banorna hunnit på näringar och rörelse utöfva det väckande inflytande, som kommunikationer alltid medföra, och detta förhållande har naturligtvis återverkat på de erhällna medeltalen af inkomster. Först sedan samma bansträckningar blifvit under någon tid i sin helhet tratikerade, blir man i tillfälle att af redogörelserna finna i hvad män rörelsen utvecklat sig och att tillförlitligare bedöma utsigterna för framtiden. Man an emellertid red.n af 1863 ärs resultater finna huruledes den växande rörelsen på de sedan någon längre tid öppnade banorna utöfvat sitt inflytande på totalresultatet, och att såväl ivkomsterna pr banmil, som öf verskottet i inkomster öfver utgifter, och öf verskottets förhållande till anläggningskapitalet, befunnit sig i stadig tillväxt, och särskildt 1863 höjt sig icke obetydligt öfver motsvarande siffror för 1862, under det att den siffra som angifver utgifternas förhållande till inkomsterna deremot minskats. Om man räknar från den tid då trafiken för allmänheteas räkning egenlgen kan sägas hafva börjat, eller från och med år 1858, hafva under en tid af 6 år inkomsterna pr banmil stigit med 25.36 procent, under det att utgifterna nedgätt med 12,32 procent. Inkomsternas öfverskott öfver utgifterna, som 1858 utgjorde pr banmil endast 713 rdr 22 öre, uppgick 1863 till 14.233 rdr 67 öre, och utgifterna, som under förstnämnda år uppgingo till mer än IS procent af inkomsterna, voro under 1863 minskade till endast omkring 68 procent af årets inkomstbelopp. I förhällande till anläggningskapitalet utgjorde nyssnämnda öfverskott för är 1858 endast 0,092 procent, men uppgick för är 1863 till 1,s43 procent af nämnda kapital. Hela längden upplåten bana var vid ifrågavarande ärs slut 68,5 mil, men medellängden trafikerad bana endast 63,8 mil. Inkomsterna stego inalles till 2.889,111 rdr 29 öre, deraf för passagerare 1.538.448 rdr, bagage 39,391 rdr, post, vagnar, hä tar och hundar 98,499 rdr, gods och kreatur 1.169,748 rdr och diverse inkomst r 43.022. Utgifterna bestego sig tull 1.981.003 rdr 61 öre och nettobehål ningen sålunda till J08.107 rdr 63 öre. Nettobehållnivgen för 1862, hvilket är det enda år med afseende å hvilket jemförande uppgifter förekomma! i de mera detaljerade tabellariska framställ; ningarne, utgjorde 434,781 rdr 22 öre, motsvarade detta öfverskott 1,36 proc. på det beräknade anläggningskapitalet, medan 1863 års öfverskott, såsom vi ofvan nämndt, ut