Aftonbladet – 22 augusti 1865, sida 2

östra gräns, har ännu icke blifvit undanträngd af fransmännen. 1 dag intaga dessa l: möjligen en ort, blifva i morgon fördrifna derifrån och vinna den kanske tillbaka i öfvermorgon. Det är ett schackspel, i hvilket endast bönderna tillsvidare strida med omvexlande lycka, men i hvilket de egentligen afgörande dragen ännu låta vänta på sig. Klimatet och landskapet äro hittills de bästa bundsförvandterna ät mexikanarne, hvilka, bekanta med vägar och stigar, lätt beridna och nöjda med liet, upplösa sig i små ströfkårer, derpå åter förena sig till ett gemensamt anfall, i dag synliga och i morgon osynliga, ständigt sysselsätta, uttrötta och upprilva fienden. Om denne vill gifva eit algörande slag, träffar han icke på något koncentreradt motstånd och har förgäfves gjort sina ans ngningar, De franska soldaterna kalla Mexiko den kejserliga acclimatisationsträdgården. Under sist förflutna månaden anlände betydande förstärkningar, hvilkas totalbelopp vida öfverträffade de hemvändande soldaternas antal. En god sak vore det om mexikanaren ville göra sin fiende . till viljes och inlåta sig i en öppen strid; men han kämpar som panthern under fykten och sänder, likt indianeu, sin kula frän ett säkert bakhåll. Men äfven oafsedt dessa stötes ger det egentliga hindret för fi framätskridande hos kejsar Mi a Han kom så godt som medellös till sitt land. Alla kännare och noggranna isakt de mex kanska förhe ndena och p saren vid sin löndstiv hundra millioner till det varit honom lätt de mexikauska partiledarne så mycket godt, alt repubide: uthärda någon jemföreise durmnee dess ställe var kejs ing vand hänvisad till sina vnde dessa blefvo för den nya kejsar taxerade på ett sätt, som mäste göra d a förhatlig som tryckande. Fem n dols lars om dagen — så högt belöper sig civillistan — ör en betydlig summa för eit land med eå föga utvecklade hjelpkällor som Mexiko; och allt hvad kejsaren möjligen kan spara skickar han till Europa, ha en nödpenning för möjligen int g eventualiteier. öfrigt ä Maximilian icke situntionens man, och i detta afseende har Napoleon tydligen misstagit sig på honom. Denne hade behölt en man, som djerft bränt sina skepp och gått rakt på målet, en militärisk slagskämpe, en äfventyrare med de spanska conquistadorernas råhet och samvelslöshet, eu furste med en fransk Chauvins hårdhet och despotism. Men i stället för att med alla tillåtna och otillåtna medel befästa eig i sin kinkiga ställning, i stället för att erymt och blodigt krossa hvarje motstärd, skaffar sig den tyske prinsens af tankens blekhet angripna Hamletsnatur nya svårigheter till de gamla. Hen visar hjerta och samvete gentemot den frazska marskalkens uppmaningar och får naturligtvis denne snart till en besvärlig förn ndare 3 likaledes stöter han af ärlighet ifrån sig dem, hvilka på grund af gemensamma intressen skulle vara hans vänner, pålven och prestpartiet: han tager den af Napoleon hocom pålagda farcen af en konstitutionel kejsare på fullt allvar och vill lyfta det totalt vanvårdade olket genom bättre undervisning och tysk : invandring. Liksom om han bade fått flera merniskoäldrar till lösande al en sådan uppgift! Naturligtvis stöter kejsaren öfverallt på hinder och öppet eller hemligt motstånd; , vött och tesignerad, går han på jagt, drai ger sig tillbeka på ländet och hötar frans; n 4 männen med en ekyndsam airesa, ifall de icke vilja göra honom till viljes. Napoleon har hitulls behöft sitt verktyg, derför har han gilvit efter; men förhällsudena kunna, oförhappandes gestalta sig så, ett han icke längre behöfver honom, att han anständigtvis kan draga eig ur knipun — och då är Maximilian en törerilven, flyktig kejsare. Att man i Mexiko icke anser denna tidpunkt vara så aflägsen, bevisar det sista manifest, kom SanciaAnna utfördade från San Thomas den 8 Juli. Mexikos f. d.l, ; resident känner bättre än någon annan sitt. folk och har bland dem bättre försänkningar , än någon annan; han har aldrig från sinal, många landsflykter åter upptradt såsom kompromisskandidat på den politiska skåde 1 banan, utan att en revolution stått för dörg a a I g r ren i hans fädernesland. I detta manifest öger han, att stunden nu är inne att jaga de fräcka främlingarne från frihetens heliga jord, och slutar med utropet: SPatrioter! Den minnesvärda 2 December 1522 var milt motto: ?Ned med kronan! Lefve republiken!? och nu upprepar jag med hänförelse detta rop.? S Förenta Staterna följa, gentemot dessa l, tällningar och förhållanden, den bästa och 1 enda riktiga politiken; de oiservera händelsernas gång i Mexiko och uppsiälla i Texas en uktningsbjudande makt, afbälla sig från ulla inblandningar uti grannrepublikens angelägenheter och alvakta lugnt händelsernas utveckling. Att de obetingadt äro ståmda till förmån för presidenten Juarez ha de för ofta visat i handling, ! för att jag här skulle behöfva särskildt! framhålla det. De tilläto under förlident vår dennes värfningar på unionens område, så länge detta kunde ske med undvikande ., af en brytning med vänskapliga makter, och vägrade ovilkorligt Maximilians erkän), nande; men de äro derför hvarken i det läge eller hysa den plan, att börja ett krig med Frankrike och jaga Bazaine och Maximilian ur landet. Monroe-doxtrinen är ett ypperligt agitationsmedel för demagoger aflr alla slag; men ett politiskt folk begår icke 1 sjellmord blott och bart för en doktrins skull, och nära nog ett sjellmord vore det, att nu börja ett krig, äfven om penningar stode å att anskaffa. Stridsropet här i landet kom-h 2 RNE ERE ett Sv AE bt lt tg FT Ät typ NEN ARE ma då it Pa Ta nen AT