Aftonbladet – 19 augusti 1865, sida 3

tryckte sin hustrus hand, jag tror att v med temlig säkerhet kunna förutspå desst barns framtid. Mrs Gervoise svarade icke. Hon var myc ket blek och kände sig högst olycklig. Bea trices första tanke, då hon fick veta att hor hade ärft Carnoosie, hade icke gällt hennes mor, utan Gilbert. Hon hade sårat sit barns hjerta, och omedvetet hade barnets hjerta vändt sig ifrån henne. AckK, om bon hade vetat hvad hon nu visste, skulle hon sagt nej? vid sjelfva altaret. Om någonsin en morgons verc blifvit ångradt, så var det denna. KaPITLET X. Mr Carnoosies testamente öfverraskade en hvar, och mest de båda personer, som ansågo sig bäst känna dess innehåll. Det var alldeles lika med den dubblett, som var i mr Gervoises ego, med undantag af tre tilllagda punkter, som i viss mån förändrade några af dess hufvuddrag. Den första af dessa punkter var att mr Raby, som var stadd på resa och fullkomligt okannig om sitt öde, skulle vara god man tillika med mr Gervoise. Genom den andra upphäfde mr Carnoosie den punkt, som gick ut på att mrs Gordon, i händelse af mannens död, skulle erhålla en litränta, samt hvarje legat till förmån för sina tjenare och underhafvande: och i den tredje hade han gjort nägra bestämmelser i händelse att mr Gordon skulle dö, ja, till och med i händelse att mr Gordons barn skulle dö utan barn, på ett sätt, som mr Gervoise ej drog i betänkande att kalla både egenmäktigts och löjLgt. . , Testamentet var emellertid så tydligt affattadt, ott Bichard Gordon, och då han