Aftonbladet – 15 augusti 1865, sida 3

eller annorledes till större eller mindre del från egaren bortaår, eller om arrenderad jord genom vattenflöde, jordras eller annan olyckshändelse förderfvås eller förminskas. Saväl franska lagen som lagberedningens förslag innehålla derom på rättvisa grundade bestämmelser. 6:0. Om arrendator, genom olyckshändelse eller öfv åld, hvartill han ej varit vållande och som han ej förmått afvärja, å växande gröda lidit sådan skada, för hvilken han ej annorlunda kan erhålla god.görelse, (t. ex. försäkring mot hagelskada), bör han ej derför tillerkännas skadeersättning medelst aftortning å legan ? I, Lagberedningen, som synes hafva följt franska lagens föreskrift (Code civil 1769. 1770), förestår: att om minst hälften af hvad i afkomst af hemmanet eljest väntas konnat gått förloradt, brukaren njute skälig atkortning å legan, dock ej till högre belopp än hälften; men gör ej, såsom den franske lagstiftaren, någon skilnad om arrendetiden är snart förlupen eller flera år deraf återstå, och härpå beror, i betydlig mån, ersättningsfrågan. 7:0. Ehuru växande gröda icke i svensk lag förklaras vara lösören, Vid hvars utmätning bör förhållas enligt 5 kap. 3 Utsökningsbalken, har dock, i åtskilliga län, den växande grödan äfven å arrenderad jord blifvit af exekutor utmätt och försåld. Utan att våga yttra mig om lagenligheten af ett sådant ätgörande. villjag blott frumhålla den stora förlust som kan drabba en ar dator, då hans gröda sålunda värderas och säljes månaden innan den hunnit sin utveckling och mognad. eller sitt deraf betingade d Franska lagen, som ej räknar växande gröda bland lösören, tillåter dock dess utmätande för oguldet arrende, ifall arrendatorns öfriga säljbara effekter ej förslå till denna skulds betäckande; men stadgar att försäljningen ej får egarum förr in 6 veckor innan mognadstiden, hvilken tid af sockentöreståndareskapet bestämmes, Danska lagen af den 24 Maj 1843 förbjuder försäljning at växande gröda utan i förening med fastigheten. Såväl lagkomitn som lagberedningen hafva hyllat den sednare åsigten, då de förklara: att till jorå hörer växande gröda eller frukt.? 8:0. För afgäld af jord så ock för husröta har jordeaare förmånsrätt före andra borgenärer uti arrendators å egendomen befintliga lösören (dock nämnes ej deribland den växande grödan); men en lika rätt tillkommer honom icke i och för ersättning af inventarier, hvilka åtföljt den utarrenderade egendomen, emedan en sådan rätt ej är grundad på bestämd lag. (Högsta domstolens protokoll den 28 November 1826; se Backmans handbok, pag. 386). Lagkomiten föreslår dock denna förmånsrätt äfven i sistnämnda fallet och att den bör utsträc kas till växande gröda. t 9:0. Det är således, under närvarande lagförhållanden, föga uppmuntrande att låta inventarier ätfölja ett arrende, helst då, efter min uppfattning. 5 kap. 9 8 och 7 kap. 1 Utsökningsbalken icke lemna fullkomlig säkerhet atticke dessa inventarier för några af kontrahenternas gäld kunna utmätas. Franska lagen (Code Civ. 522 m. fl.) förklarar deremot uttryckligen, att de redskap, kreatur, utsäde m. m., som jordegaren 4 och för egendomens brukning öfverlåter till arrendatorn, äro af fastighetsnatur (immeubles) så länge legoaftalet räcker 10:o. Till förekommande af de olägenheter, som vårt långsamma rättegångsväsen medförer, hafva kontrahenterna understundom i legoaftalet tillförbundit sig att brott deremot skall afgöras eller bestämmas af en Kompromis samt att dess yttrande skall vara ovilkorligen bindande utan att appell deremot får ega rum samt tillika ega full exekutiv kraft på sätt 4 kap. 15 Utsökningsbalken bjuder. Men rörande tillämpningen af denna CHafver man å båda sidor skjutit det som tvist är om under gode män och utfäst sig att nöjas med deras beslut. gånge det då till utmärning) lära meningarne bland juristerna vara delade. Der icke af K. M:t fastställde reglementen hänvisa till kompromiss, anse några erforderligt att parterna äro vid domstol eniga att godkänna gode mäns bestämmelser. De finna ett stöd tör denna sigt uti 24 kap. 2 Rättegångsbalken, i det, om domstol forordnat utredning genom gode män, den missnöjde parten likväl! eger att pakalla domstolens prötning af det stridiga. Utan tvifvel skulle en lag i först antydda syftning förekomma mången långvarig tvist.