Aftonbladet – 15 augusti 1865, sida 3

sedan åter mot öster, snedt öfver Asen, slutande vid Råröd. Dalen ärmycket djup och på de flesta ställen smal med branta, ste niga, något skogbeväxta här och der lod-äta väggar. Det är tydligen en remna i Åsen, som spruckit vid dess upplyftande. Skärali är ötver 1e mil lång och har flera mindre utgreningar, Draglien, Holien m. fl som likaledes utgöra mindre remnor i be get. Likartade bergsklyftor äro Snuehallai på Klöfveröds mark, Konga socken, samt Klötvahallar nordost om 9Stenestad, ehurt dessa ej äro så djupa eller storartade som Skärali. Skänes torfmåssar äro dels bildade af hvit och björnmossa gemensamt med sötvattens växter och hafva då en lätt, mera mossak tig, endast på djupet hopbrunnen torf, son upptages såsom skärtorf. Dylika äro d stora måssarna vid Rönneholm, Hjortronmås sen, Gillastigs och Kongaö mässar m. Dels äro de bildade af sötvattensväxter allen: och hafva då en mera fet gyttja, kalla klappetorf, som vanligen är förtrefflig. 5: de stora måssarne vid Saxtorp och de flest: småmåssar. Några af de större måssarn hvila ännu på vatten med ett 4—6 alnar djupt torflager. Andra hvila på sand elle märgelbotten och äro fulla med trädbråt och trädrötter, hvilket utvisar att stället er gång varit ett fast, skogbeväxt land inna: det bildades till ett vattenfyldt kärr för at sedermer igenväxa till en torfmåsse. Af ven ute 1 Sondet träffas märken efter skogar Då dockan byggdes vid Malmö 1853, träf fades 1g mil från landet stora rotkorgar til ekar, äfvensom kulltallna träd i bottnen: blålera. Detta var skogslemningar från er tid, då Östersjön var en insjö och Skåne var sammanhängande med Danmaras oci Tyskland.