Aftonbladet – 14 augusti 1865, sida 2

STOCEHOSL don 14 Aug. Hvad den väpnade freden kostar. I. I vår förra artikel antydde vii korthet de hufvudgrundvalar, på hvilka stormakternas militärorganisation hvilar. En lärd fransk nationalekonomist, hr Maurice Block, har i ett anmärkningsvärdt arbete: La puissance comparee des divers Etats de V Europe?, angifvit armeernas effektiva styrka. Vi låna af honom följande siffertal, som ha afseende ä år 1861. Vi taga runda tal, utelemnande hundratalen: På fredsfot. — På krigsfot. Frankrike ......... 467000. 600 000. Österrike . 209 000. 632 000. Preussen . 20000 ).---500 000. Ryssland ... 78 000. 565 000. Summa 1244 000 00 000 för kontinentens fyra stormakter. Om man jemför soldaternas antal, beräknadt för fredsfot, med hvarje stats befolkning, fipner man följande proporsioner: Frankrike 12,06 på 1000 invånare. Österrike — 8,05. , 2 Preussen 11,06 Ryssland 9,01 Armernas siftertal är ej oföränderligt; hos hvarje nation är det ofta olika det ena och det andra året. Några exempel skola sätta oss i stånd att uppskatta den vanliga vigten af dessa förändringar. Den 1 Jan. 1863 utgjorde franska armåns effektiva styrka: Den aktiva armån ......... 430.000. Reserven ..... 165 000. Hela antalet på krigsfot var saledes nära detsamma som är 1861: men en reduktion af omkring 35 000 man hade vidtagits under året till förmån för reserven. De österrikiska, preussiska och ryska armåernas efftektiva styrka är 1864 uppgifves sålunda i officiella handlingar. Vi utesluta fortfarande hundratalen: På fredsfot. — På krigsfot Österrike ss 263 000. 563 000. Preussen: Fälttrupper... 191000. 336 000. Depöttrupper ... ——— 124000. Garnisonstrupper 9000. 153000. Preussiska armåens styrka 199000. 613 000. Ryssland ... — 1133 000: Om man skul ja noggrannt uppskatta dessa särskilda staters militärmakt, vore det utan tvilvel mycket att säga om dessa siffror. När regeringarne tala om sina armeer, tycka de om att framställa ett fruktansvärdt antal. Så länge det blott är fråga om reserven, är detta ett mycket oskyldigt nöje, ty budgeten befinner sig ej sämre deraf. Man fär t. ex. ej taga för mycket på allvar de siffror. som pryda Rysslands officiella handlingar. Det skulle vara lika svårt för detsamma att hopsamla en armå af 1.100,000 man som att nuirusta och underhålla den med sina finanser. Men denna sida af saken sysselsätter oss icke här annat än helt och hållet i förbi gående. Om summan på krigsfot är mer eller mindre hypotetisk, är summan på fredsfot tvärtom mycket säker och representerar ganska noggrannt det antal män, som alltid för militärtjenstens behof borttagas från deras arbete. Huru mycket kosta då de armåer, vi uppräknat, Europas stater? Vi ha uppgifvit den effektiva styrkan för år 1861. -Budgeternas anslagsposter för nämnde år voro dessa: Frankrike 343 000 000. Österrike .. 346 000 000. Preussen .. 117 000 000. Ryssland .. 407 000 000. tlandsmakterna tillsammans,....... .. 1215 000 000. Men de beräknade kostnaderna ha betydligt öfverstigits. I Frankrike t. ex. upp: gingo krigsministerens redogörelser för är 1861 i det definitiva bokslutet till inalles 440,000,000, d. v. s. en tredjedel mer än de äskade anslagen. . Krigsminisierns utgifter i Preussen och Österrike föreslogos på följande sätt för är 1861 i de för kamrarne framlagda budgeterna: Österrike. 106.691.000 floriner. Preussen...... 38.000.000 thaler. I England och Frankrike ha följande anslag blilvit äskade för krigsministeren i 1865 års budget: Frankrike 368,000.000 francs. Eugland — 14.348,000 pund sterling. Alla dessa summor skola öfverskridas i verkligheten. Således betunga kostnaderna för den bebeväpnade freden de fem europeiska stormakternas finanser med en summa, som ej kan uppskattas till mindre än 16 418 hundra millioner franes. Om man nu tager staterna af 2:dra och 3:dje rangen medi räkningen, om man till Italien, som ständigt har 200,000 man under vapen, till Spanien, som underhåller 130,000 soldater, lägger Portugal, Turkiet, Sverge, Danmark, Belgien, Holland och alla de tyska staterna, skall man finna, att krigsbudgeten midt under freden päålägger Europa nära tre milliarder i skatt, och wan måste dessutom taga med i beräkningen nppbördskostnaderna, hvilka böra uppgå till åtminstone tre hundra millioner. Hvilken makt är icke ett sådant kapital! Hvilken häfstång att förvandla verlden, om den, i stället för att genom skatt frånryckas de arbetare, som producerat den, lemnades i deras händer! Hvilken skatt skulle ej åkerbruket, industrien och de stora allmänna arbetena erhålla! Produkterna, bytesmedlen, arbetsredskaperna, omätligt mångdubblade, skulle tillintetgöra eländet, skulle förekomma fabrikernas stängande, och för hvarj : år höja det allmänna välståndet. Näväl! denna ofantliga summa representerar blott den minsta delen af hvad den beväpnade freden årligen kostar Europa. Det är icke svårt att rättfärdiga detta För de fyra f