infall, hvarför annonserar ni inte om inackordering ? Ni glömmer risken, mr Gervoise.t cAh, om det är en solid person ni tar i ert hus, så löper ni ingen risk. Mr Mathews hyrde bara rum af mig, suckade mrs Gordon; men hvad jag utstod för hans skull... Tala inte om honom4, inföll mr Gervoise, jag menade naturligtvis inte en mr Mathews. Jag skulle inte kunna uthärda det, sade mrs Gordon. Då skulle jag lika gerna gå omkring och tigga mitt bröd. För all del tala inte så. Min mening är den: skall jag skaffa er en inackordering — en enkling och hans son, en gosse om fjorton år? Ni menar väl inte... sade mrs Gordon helt upprörd. Jo, det gör jag, mrs Gordon. Jag vill ackordera in mig hos er — med min son Gilbert. Inga invändningar — saken är afjord. Mrs Gordon framstammade sitt medgifvande, och mr Gervoise stack ett hopviket papper i hennes hand. tJag vet att ni nog lagar så att vi få det trefligt och bra4, hviskade han, Svi kunna sedan komma öfverens om priset. Mrs Gordon var alldeles öfverväldigad af tacksamhet för hans godhet, men den blygsamma välviljans sanna instinkt förmådde mr Gervois att hasti.t stiga upp och säga farväl. Se så, se så, tala inte om det! sade han ifrigt, medan hon följde honom ut till porten, och tog derpå farväl af henne med vida mindre ceremonier än vanligt. Så snart mrs Gordon kom tillkaka in till sig vecklade hon upp papperet. Det inne.