Aftonbladet – 11 augusti 1865, sida 3

Landtbraksmötet i Malmö. (Bref fråm Aftonbladets korrespondent.) De allmänna landtbruksmötena, sådana de efter hand uttvecklat sig, förete så många olikartade synpunkter, från hvilka de kunna betraktas och bedömas, att det ingalunda är någon lätt sak att säga hvad som vid ett visst sådant möte kunnat vara företrädesvis anmärkningsvärdt. Åsigter och omdömen härom måste utfalla oiika, alltefter hvars och ens förmåga att uppfatta och bedöma företeelserna inom det ena eller andra området. Någn omständigheter ha likväl en mera allmän karakter samt kunna uppfattas af och vara if intresse för alla, hvilket fack man än eljet må specielt intressera sig för. Er korrespordent anhåller att få för några ögonblick uppehålla sig vid en och annan sådan tföreteke under Malmömötet. Det tillkämagafs redan i ordförandens första helsning till mötet, att planen för detsamma var, att utställningarne skulle intaga främsta rummet ech öfverläggningarne komma först i det andra. Innan mötet åtskildes afgafs också af detsamma en meningsyttring, innefattande en önskan derom, att de skrifna stadgarne måtte omarbetas, så att i dem komme att föreskrifvas en sådan anordning af landtbruksmötenas verksamhet som den, hvilken efter hand i verkligheten inträdt, oberoende af, om också icke i bestämd strid mot nu gällande bestämmelser. Hvad som synes vara af hufvudsaklig vigt vid unppgörandet af sådana bestämmelser, är likväl, att de icke lägga hinder i vägen för den riktning sakerna kunna vilja naturligen taga till följd af förekommande omständigheter. Det förtjenar nemligen anmärkas, att likasom det efter hand kommit derhän, att utställningarne blifvit hufvudsak, fastän stadgarne endast medgifva att sådana må kunna ega rum vid landtbruksmöte, så företedde å andra sidan mötet i Malmö, oaktadt programmet satte öfverläggningarne i andra rummet, åtskilliga sådana som voro af ganska stort intresse. Eget och lyckligt nog, ville det tyckas, som om vinken derom; att öfverläggningarne skullle träda i bakgrunden, hade afhållit från tribunen isynnerhet åtskilliga sådana myckeet talföra, att icke säga snacksåliga herrar, som vid et: och annat föregående möte ansett sin pligt vara att yttra sig i nästan hvarje fråga och hvilka gjort allt sitt till att tråka ut deltagarne i mötet och att bringa öfverläggningarne i ett slags misskredit. Redan i de summariska redogörelse, som lemnats för nötesförhandliagarne, har blifvit antydt, at tullfrågorna, fastän de bragtes på tal gerom en af programmets punkter, ingalunda kommo att vid mötet spela den roll, som man hade kunnat vänta med anledning af den sista tidens agitationer. Sammanställer man hvad som i detta afseende tilldrog sig i Carlstad för tre är sedan och nu i dessa dugar i Malmö, så vill det synas såsom Ihade den offentliga diskussion i ämnet, till hvilken protektionistagitationerna gifvit moledning, ingalunda varit utan sin frukt; ty medan i Carlstad yrkandena på skyddstull. för jordbrukets alster tycktes finna hos celttagarne i dervarande möte ett nästan kompakt understöd, voro, såsom vi haft tillfälle mämna, meningarne nu så delade bland dem som öf-ervoro diskussionen i ämnet, att den. afejorde frihandelskämpen rönte bifall af lika många röster som: den afgjorde protektionisten. och det är högst sannolikt, att om det kommit till en omröstning den vida öfvervägande majoriteten skule ha instämt med brukspatron Montgomery-Cederhjelm i hans yttrande, att hvilken mening man än wå ha hyst om den bana:som blifvit beträdd med afseende å tullagstiftningen rörande jordbrukets alster, en återgång mu dock ingalunda vore nyttig, utan att man fasthellre borde bemöda sig att vinna nedlsättning i tullen på andra ar tiklar. Friherre Grripenstedt, hvilken, såsom läsaren funnit, , bevistade detta möte, hade fett sig nödsaakad afresa innan denna fråga förekom och blef således icke i tillfälle att deltaga i öfverläggningen derom. Ha de striden antagit större dimensioner, kunde friherrens frånvaro ha varit att beklaga, då väl knappast någon förmår att med sådan klarhet och öfvertygande bevisning som ban gendrifva protektionisternas skenskäl. Så som förhållandena nu pas ha funnit anledning att uppträda. Det mottagande som hans framställning i fråga om landtbruksbankerna rönte af den då mycket talrika församlingen ådagalade emellertid, att det icke lyckats protektionisterna att hos landets jordbrukare uppväcka den animositet mot det fria varubytets främste kämpe i landet, hvilken de sökt frambesvärja. Med afseenide å anordningarne förmötet har jag rtedmn yttrat någon betänklighet dervid, att mian icke ansett sig kunna här, såsom tillföreme varit öfligt, lemna deltagarne i mötet tillträde till samrliga utställningarne under hela dlen tid dessa pågingo endast mot uppvisanide af det inträdestecken man erhållit såsom deltagare i mötet. Måhända bidrog detta höga pris i sin mån att gifva åt hela mötet en viss aristokratisk prägel, som det väl icke kan vara önskvärdt att sådana möten erhålla, då, såsom ordföranär den stora massan, som man bör söka att, vid tillfdllen som cessa, upplysa och meddela kämedom om förbättrade 1edskap och metoder samt gerom dem vunna resul: tater. De itställningar af industrialster, som vid föregående möten egt rum, hafva, något oegentligt, töljt med bland binäringarnes alster. Här deremot hade man föranstaltat en alldeles särskild industriutställ gestaltade sig, skull frih. Gripenstedt knapden äfven anmärkte, det väl hufvudsakligen