Aftonbladet – 27 juli 1865, sida 3

i ÖSTERRIKE. En korrespondent till Indep. belge mec t delar följande vigtiga underrättelser frå Wien: ?På de sista tjugofyra timmarn har en märklig ändring inträdt i situatic nen. Då man läste de häftiga utfallen pressen, som kulminerade i den officiös Zeidl. Korr:s skrytsamma yttrande, a ?Preussen skulle med svärdet i hand häfd Isin ställning i hertigdömena?, och då ma hörde talas om hemliga eller uppenbar Ihotelser och utmaningar, om verkliga elle låtsade rustningar, så måste man frukta fö Jen allvarsam konflixt, och så uppfattade man också saken, till och med i diploma tiska kretsar, der man eljest icke är van at låta fånga sig af hvad helst som berättas Och likväl var alltsammans blott en teater åska, hvars verkan regissören hade illa be räknat. Jag kan nemligen underrätta er att Bismarck i dessa dagar afsändt nya in struktioner från Carlsbad till preussiska mi. nistern i Wien, baron Werther, och at denne gjort grefve Mensdorff bekant med dessa instruktioner, om hvilkas innehåll och upphof jag tror mig kunna lemna pålitliga upplysningar. Bismarck har, som bekant, hittills hållit oryggligt fast vid de fordringar han uppställde i sin depesch af den 22 Februari, medan grefve Mensdorff å sin sida, ehuru han icke återtog de medgifvanden han gjorde Preussen i svaret derpå, med fasthet motstod den tryckning Bismarck ville utöfva. Under de muntliga samtal, som slutligen aflöste de skriftliga underhandlingarne, försummade Mensdorff aldrig att fästa baron Werthers uppmärksamhet på de faror det kunde medföra för Preussen att intaga en isolerad ställning i en fråga, der det icke en gång hade Ryssland på sin sida, och lät honom derjemte förstå, att Österrike, om Preussen vidhöll sin uppfattning och sin hållning, skulle tillse att finna medel att göra sina rättigheter som meddelegare gällande i deras fulla utsträckning. Österrike skulle då icke blott bestämdare än någonsin påstå att de båda makterna skulle fälla ett lika antal trupper i hertigdömena, utan derjemte fordra ätt högsta befälet skulle vexla dem emellan, och om Preussen nekade gå in derpå, skulle det ställa sina trupper under en österrskisk general med sjelfständigt kommando. Det ser nu ut, som om detta allt skulle ha väckt betänkligheter, om än i mindre grad hos Bismarck, som icke låter skrämma sig af så litet, än hos kovungens omgifning, som ryser vid tanken på vilken skandal det skulle väcka, om konungen af Preussen, som förgäfves väntat på kejsar Frans Josefs besök i Carlsbad, också skulle lemna Gastein, utan att båda slägtingarne helsat på hvaraudra. Efter hvad man bestämdt sagt mig, har enkedrottningen af Preussen, som ir konung Wilhelms svägerska och erkehertiginnan Sofies syster, haft stor delidet omslag, hvartill hr Bismarck måst beqväma sig. Han har nemligen gifvit baron Werher nya instruktioner, hvaraf framgår att Preussen är villigt att taga i öfvervägande le af Österrike gjorda eftergilter. Dessa iro, som bekant: En befästad plats, som cke är närmare bestämd, medan Preussen leremot afstår från alla andra fästningar i rertigdömena; Kiels hamn, kanalen mellan Nordoch Östersjön, en militärkonvention, om förelägges forbundsdagen och gillas af lenna. Så ha sakerna stått i tjugofyra immar, och jag vidhåller mina uppgifter, rots de motsägelser de i början kunna nöta. Det heter att kanoner och ammunition kola försändas till Josephstadt och Thereienstadt i Böhmen. Förmodligen skoll letta utgöra en kontrademonstration mot ;rmeringen af de schlesiska fästningarne, men lå inga penningar finnas att använda på lylika experimenter, så tadlas denna onöliga utgitt allmänt. — För öfrigt har man rott sig veta alt statens centralkassa icke kulle för närvarande innehålla stort mer in 300,000 gulden, och man undrar storlien hur hr Plener bär sig åt för att uppylla sina förbindelser och bestrida de Ilöande utgifterna. Inom Wien har på sednare tiden cirkuerat ett yttrande af ett bekant qvickhufud, grefve och riksrådsledamot. Under inansutskottets pröfning af några räkenskaer, fästades uppmärksamheten på en obeydlig post af några tusen gulden, under ubrik: ?För mantlar till huset Rothschild.? lan infordr de upplysning häröfver, och en lydde så att huset Rothschild uppbar n liten provision för att gifva österrikiska atspapper i utlandet en s. k. mantel, d. . sS. en bekrräftelse på dess äkthet. Der er man?, anmärkte grefven, alt de österikiska statspapperen äro skrala, då Rothchild måste svepa den judiska kärlekens nantel om dem, för att skyla deras skröpighet.? Reduktionen af italienska armåens effektivtyrka har försiggått så skyndsamt, att alla e hemförlofvade redan äro hvar i sina em eller åtminstone på väg dit. Alla komrendanter i städer och fästningar ha erållit order att indraga ala icke absolut ödvändiga poster. ITALIEN. Italiens romerska korrespon n förmäler, tt förhandlingarne mellan italienska och omerska regeringarne ipvom kort åter skola pptagas. Äfven från flera andra håll uppifves denna åtgärd från de båda regerinarnes sida vara nära förestående. Romersa stolen, säges det, börjar finna sin isoring alltmera olidlig, sedan till och med et pålven tillgifna spanska hofvet icke nogra förmår simma aemnt efräömman I