Aftonbladet – 22 juli 1865, sida 3

angående statshushållningen för 1865, s estämma vi härmed, på grund af statsmi sterens berättelse, att bilagde beräknin; öfver inkomster och utgifter skall tjena son rättesnöre for förvaltningen. Derjemte vil jag ställa en su ma af 500,000 thaler til marinministerns disposition, hvaröfver marin och finansministrarne ega att vid årets slu inför mig redogöra. I sin berättelse yttrar ministåren: Rö rande kostnaderna för armens reorganisa tisä, som blifvit vägrade alltsedan 1862 tödja vi oss på konungens samtycke til år förklaring att landets säkerhet och upp rätthållandet af dess maktställning oefter gifligt fordra dess genomförande. I fråga om de extra utgifterna för mari nen beklagar ministeren landtdagens vägrar att upptega lån, men hyser dock betänklig het att antaga den afrepresentantkammarer medgifna förhöjningen, då staten icke an viser medlen och initiativet i fråga om pen ningbevillning, enligt sakens natur och gam. mal praxis uteslutande tillhör regeringen Det är emellertid omöjligt att längre un danskjuta flottans oafvisliga behof, äfven. som anskaffandet af pansarfregatter och gjut stälskanoner. Nödiga medel till en pansar. fregatt finnas för hand, och för kanonei föreslår ministeren att ställa 500,000 thale till marinministerns förfogande. ÖSTERRIKE. Omsider synes ställningen ha undergåt någon förändring i fråga om ministerkrisen. Man bör från åtskilliga håll försäkras, att det nya kabinettet skall vara fulltaligt och nästa onsdag presentera sig för riksrådet. Ätven grefve Beleredi torde förkorta sin permission och infinna sig i sällskap med de öfriga. Såsom ministrar nämnas nu — utom Beleredi och Romers, den sednare justitieminister — grefve Meriandin och grefve Larisch, den förre polis-, den eednare handelsminister. Hvem som blir ministerpresident synes ännu ej vara afgjordt; men att det icke blir Mensdorff, tyckes vara otvifvelakuögt. ITALIEN. Roms brytning med Mexiko, förklaras nu il ester del hutva förorsoknis? der 1, att 50 exemplar af Renans bök La vie de Jesus fått införas i Vera Cruz och derifrän spridas 1 lendet. Då dessa böcker enkommo lade tulldirektören qvarstad derpå. Inrikesministern Experza, en gammal !ibera! man, vände sig till kejsarinnan Churioue och frågade huru man skulle förfara med dessa böcker. Kejsarinnan svarade vtt ett verk, som i Eropa blifvit spridit i tusentals vxemplar, icke kunde utestängas från Mexiko, De 150 exemplaren gingo derföre fria, till presternas djupa harm, hvilka genast inrapporterade saken till Rom. NORD-AMERIKA. Från Newyork skrifves den 8 dennes, att presidenten Johnson nu är så återställd från sin sjukdom att han kunnat bivista ett ministerråd. Guvernören i staten Georgia har förklarat slafveriet afskaffaat för everldeliga tider.