Aftonbladet – 5 juli 1865, sida 2

Pouzol, som ej hade samma meritlista, må ste förklara sig, och följaktligen är det hans trosbekännelse man måste söka bety delsen af den framgång, han haft. I denna trosbekännelse lofvade hr Girot Pouzol att kraftigt påyrka de politiska fri heter, utan hvilka intressena icke ha någr: säkra garantier, en klok förvaltning at fi nanserna, användande för åkerkruket och industrien af de fonder, som nu uppsluka: af aflägsna expeditioner, märer valda bland .unicipalråden, slutligen fri press, endas underkastad en gemensam lagstiftning. Då valmännen i Clermont välja hr Girot-Pou zol, förklara de således, att äfven de vilja ha fri press, en klok förvaltning af finan. serna, slut på de aflägsna expeditionerna alla friheter till skydd för rättigheterna och garanti för alla intressen. Detta fordrade före dem valmännen i Dijon, Chålons, Ro. chefort samt med mera buller och bång valmännen i Paris. Det är omöjligt att mis:känna vidden al dessa manifestationer af den allmänna röst rätten; det är den allmänna andans upp: vaknande. Derföre att det under någon tic funnits förmörkelser och svaghet, har mar trott henne vara död. Dessa upprepade val bevisa, att hon ännu alltjemt är full af lif och orubblig i sina strätvanden. Tid ningen La France frågar hvad detta bety. der. Det betyder, att Frankrike ännu vill hvad det alltid i 60 ör velat, d. v. s. at det vill ha alla friheter, alla garantier, fris tidnir gar, sjelfständiga deputerade. Def har sitt mål, det följer den väg, det utstakade år 1789: det vandrar den ofta med ojemna steg, ibland kan det stanna, men om man försöker leda det derifrån, återför en säker instinkt, en moralisk, omärklig, men allsmäktig kraft det ofelbart. Frankrike är ännu i dag hvad det alltid varit: jupt liberalt och demokratiskt; ingenting skall förändra det.? ————EE—— 2