Aftonbladet – 28 juni 1865, sida 2

a . Tv nas och endast småningom ökas i mån af Isjälsoch kroppskrafternas utveckling till I förmåga afstudieverksamhet på egen hand. På de skriftliga arbetena lägges särskild -lämnen, hvilka ega ett närmare ömsesidigt CEKANNCISC, FRUC ICRU ICIICA 28088 en 12 n nog snarfyndighet och förmåga att, för sel kens utredning, tillgodogöra de sig före-!ka ende ornständigheterna, hvarföre man må-bö le beklaga att Lindbäcks bekännelse förMc nledde inhiberandet af justitiekanslersemetets, efter hvad vi hört, förut fattade benu lut att förordna särskild åklagare i målet. gr Ulmnänheten motser under dessa omstän-la igheter med spänning, huruvida icke hof-PI ätten skall pröfva en återförvisning af må lä et till förnyad handläggning och fullstän-de igare utredning erforderlig. be ease —A se — — Vi meddelade i förliden vecka en kort se fversigt at de förändringar i stadgan för he lementarläroverken, som genom kungörel-lu en af den 12 Maj deri bitvit vidtagna, ke ifvensom de motiver derför som i den of-sv iciella tidningen blifvit offentliggjorda. st Det återstår oss nu att, sedan otvannämnda af iktstycke blifvit i författningssamlingen tillm vängligt, närmare redogöra för beskaffen y! heten och omfånget af dessa förändringar. äs De inskränka sig, såvidt vi kunnat uppI! jäcka, till följande? vi Att läsningen af tyska språket hädanef-ni er skall börja redan i första klassen istäl-s et för, såsom förut, lörst i den andra; att!s: orek skans studium vidtager först i femteln klassen, i sället för att hiutills början derJö med gjorts i den fjerde; att ynglingar på sl den s. k. klassiska linien kunna under vissa b vilkor, som vi längre fram skola specificera, b befrias från läsningen af detta språk; att!s franskan på samma linie vidtager i femte 8 klassens andra afdelning (förut i dess för-18 sta). r I afseende på lärokursernas omfång äro s inga andra fö ändringar gjorda än att förE sta klassen fått sitt katekespensum minskadt r med ett hufvudstycke, den andra med två, n att pe. sa i matematiken blifvit nägot nede!k satta i 2—5 klasserna, att den grekiska r kursen blifvit minskad med riösrs böcker i Xenophons Anabasis, hvaremot katekeskurs sen i tredje klassen blifvit ökad. I 1 lävtiden äro några ej ovigtiga förän. n dringar gjorda. Så är stadgadt, att efter I två sammanhängande lästimmar skall följa d minst en timmas uppehåll; dock kunna äf-r ven tre lärotimmar följa på hvarandra, lr om såväl före deras början som efter de-l ras slut minst två timmars ledigbet lem-! nas lärjungarne. Påsklofvet skall hädanef-: ter inberäknas i den stadgade lärotiden af!! 4 ; j ) 36 veckor. Förut var detta endast fallet: med pingstferierna. Beträftande lärarne är numera i skollagen stadgadt, att i andra och tredje klasserna högst fyra lärare skola bestrida undervisningen, samt att lärare, för att vinna anställning vid skolan, skall förete intyg om att han förvärfvat öfning och erfarenhet i undervisningskallet genom att minst ett år vid något högre elementarläroverk ha följt undervisningens gång eller biträdt dervid. Slutligen gifvas lärarne, genom tillägg till den gamla stadgans 118 , några sunda och i många fall välbehöfliga föreskrifter i afseende på sättet för unuervisningens meddelande. Så erinras de huru den muntliga undervisningen skall utgöra det vigtigaste medlet för befrämjandet af ynglingarnes själsutveckling, och läroboken endast vara ett hjelpmedel dervid; äskådningsmetodens användande anbefalles uttryckligen öfverallt der det sig göra låter och hemlexorna blifva i första klassen helt och hållet förbjudna, skola i de nästfölljande, heter det, endast sparsamt begagvigt. Älvenså löreskrifves att lärare i de sammanhang, böra tid efter annan samråda med hvarandra om ett så mycket som möjligt likformigt sätt att behandla dessa läroämnen. Detta är, skulle vi tro, i det närmaste alla de nu gjorda förändringarne i den gamla skollagen, om uttrycket gammal! kan begagnas om en sak som ännu ej upplefvat sex år. Der uttalas utan tvifvel flera sanna och förträffliga pedagogiska satser och gilfvas mänga värdefulla anvisningar, äfvensom några vigtiga och välgörande stadganden der influtit, af hvilka isynnerhet det om skyldighet för sökande till lärareplatser att förste intyg om förvärfvad skicklighet i un dervisningskallet synes oss vara ett bestämdt steg framåt. Frågar man deremot, hvad som genom denna förändrade lagstiftning blifvit åtgjordt för att afhjelpa det hopande af läroämnen och lärokurser hvaröfver både från ständerna och den upplysta folkmeningen klagats samt för att brio a skolans upptfostran i närmare öfverensstäx.melse med vår tids och vårt lands behof, måste vi svara, att de vidtagna förändringarne dels äro för obetydliga att i detta afseende någonting väsentligt dermed kan anses vunnet, dels äro af den beskaffenhet att de endast skenbart, men ej i verkligheten, innebära någon förändring alls, ja, att de i några fall till och med endast tjena till att ännu fastare åtdraga latin-oket. Vi vilja söka bevisa detta. Först och främst: hvilken lättnad har blifvit ynglingen beredd i den börda af ämnen, pensa och skriföfningar, hvarunder han är färdig att digna? Jo, i de första klasserna har katekesutanläsningen blifvit något minskad och fordringarne i de