Aftonbladet – 20 juni 1865, sida 3

Skandinavismen i Danmark. Köpenhamn den 13 Juni 1865. Uppenbart är, att skandinavismen vunnit betydligt fotfäste efter det stora nederlag den led genom svensk-norska regeringens hällning under kriget. De nyss försiggångna valen och grundlagsfesterna ha medfört en töljd af tecken i denna riktning, som äro värda att lägga märke till — tecken, som tvifvelsutan till och med öfverraskat våra skandinaver, särskildt dem af den äldre generationen, hvilka hittills visserligen för egen del utan förändring känts vid sin åsigt, men som, i sitt hjerta djupt förtörnade, ej kunnat föreställa sig annat än att den stora allmänheten var alldeles oemottaglig för den skandinaviska iden. Det som åstadkommit denna förändring i den allmänna stämningen med hänsyn till den nordiska enhetstanken är — näst den instinkimessiga förnimmelsen af, att en sådan lösning är nödvändig för norden och isynnerhet för Danmark — dels en nu snart genom ett är tortsatt agitation i pressen, för hvilken Folkets Avis gick i spetsen förra våren och Fedreiandet sedan varit hufvudorgan, medan tillfälligtvis Morgenposten (bondevännernas organ) och Dagstelegrafen deri deltsgit, dels den reaktionära pressens tjut, som genom att ideligen bringa saken å bane hindrat den att dö bort och gilvit skandiuavismens målsmän goda tillfällen att försvara den, dels de uttalanden, som tid efter annan höras från framstående män på den politiska skådeplatsen och som gilfvit mången mod att bekänna gin tro, hvilken eljest skulle fruktat att göra det: sålunda främst Halls för klaring i riksrådet i fjol, så Lehmans, ÅA. Hages, Juels och till en del Billes yttran den under den Heltzenska affären, hvilker i det hela gaf skandinavismen en duktig knuff fremåt, ej allenast derföre, att den för I anledde dessa förklaringar utan ock emedar I Heltzen, genom att företrädesvis framställs sig såsom antiskandinav, vände mot Iden esk, ben tjenade, all den offentlige vilja han vöckt genom sitt personliga upp trädiande, Verkan af dessa olika orsaker har, som Isogdt, visat sig vid de sista valen: till riks sfolkethinget samt vid grundkesfesterua